I takt med att snön fallit har Väsbyborna dammat av längdskidorna.

Runt lunchtid på vardagarna susar hemmajobbande motionärer och pensionärer runt i det drygt två kilometer långa Runbyspåret, som även används av Runbyskolan på idrottstimmarna.

En som gärna ger sig ut i spåret är Sara Svärd. Hon flyttade med familjen till Runby för fem år sedan och tycker att det är en lyx att kunna gå över gatan och sedan skida nästan hela vägen till Runbyspåret.

– Jag älskar att ta mig ut för ett pass på kvällen och bara få vara för mig själv en stund. Det enda tråkiga är att många inte följer kommunens regler om att inte promenera i spåren under skidsäsongen. Vi har ju haft en fantastisk vinter denna säsong, och det vore så fint om spåren kunde lämnas åt skidåkarna den korta tid som skidsäsongen varar.

Sara Svärd uppskattar närheten till Runbyspåret och tar gärna en lunchtur när hon jobbar hemma.

Sara Svärd uppskattar närheten till Runbyspåret och tar gärna en lunchtur när hon jobbar hemma.

Stefan Källstigen

För trots att det enligt kommunens lokala ordningsföreskrifter är förbjudet att gå, springa, cykla, rida eller ha lösa hundar i spåren respekteras det inte alltid.

– Vi har problem med att folk går i skid-gatorna och trampar ner snön så att det går inte att skrapa in den och förbättra spåren, säger "spårräven" Thomas Pettersson från Väsby skidklubb.

En tydliggörande bild - skidspåret sträcker sig över hela bredden.

En tydliggörande bild - skidspåret sträcker sig över hela bredden.

Privat

Det gäller både de klassiska spåren och skatebädden bredvid.

– Den plana ytan vid sidan om det klassiska spåret är avsedd för fristil eller skejtskidåkning, inte fotgängare. Följden blir att det kommer in grus i snön vilket skadar skidor, fotspåren fryser fast och bildar ojämnheter som försvårar skidåkningen och möjligheten att lägga nya klassiska skidspår.

Thomas Pettersson jämför med att ingen går eller springer på en golfbana under golfsäsongen.

– Tänk om vi kunde få ha spåren intakta den korta tid säsongen varar. Skogen är ju så klart till för alla, men det finns fina cykel- och gångvägar i området.

Thomas Pettersson och Hans Carlsson är två inbitna skidåkare och sedan många år engagerade i Väsby skidklubb, med bland annat spårning..  "Vi är väl lite galna som har hållit på så länge."

Thomas Pettersson och Hans Carlsson är två inbitna skidåkare och sedan många år engagerade i Väsby skidklubb, med bland annat spårning.. "Vi är väl lite galna som har hållit på så länge."

Stefan Källstigen

Många timmars arbete

Vi träffar Thomas och ordföranden i Väsby skidklubb, Hans Carlsson, vid Runbyspårets start. Solen skiner och föret är toppen. Men bakom spåren ligger ett stort antal timmar ideellt och frivilligt arbete från skidklubbens medlemmar. Efter varje snöfall, eller runt tre gånger i veckan, kör de med vält med snöskoter för att pressa samman snön, sedan spårar de och kör med manchestersläde för att få till en skatebädd.

– Folk går även på skatebädden bredvid de klassiska spåren. Det kanske är svårare att förstå att man inte kan gå där, men den är också ett skidspår, säger Hans Carlsson.

Varje år får Väsby skidklubb ett spårbidrag från kommunen – men det har legat på samma nivå sedan 1980-talet, enligt Thomas Pettersson.

– Det ska täcka bränsle och underhåll av skoter och spårutrustning. Det räcker tyvärr inte på långa vägar. Men en eloge till Väsbyborna, de har swishat generösa bidrag till vårt arbete.

Han och Hans tycker ändå att det är synd att en så stor kommun som Upplands Väsby inte satsar mer på skidåkningen. Han jämför med skidklubbarna i exempelvis Täby och Sigtuna som får större bidrag.

– Konstsnöspåret vid Vilundaparken är toppen, men vi skulle behöva mer stöd för att underhålla natursnöspåren.