Smedslätten ligger i Brommas allra mest sydöstra hörn.

En stad byggd enligt engelsk förebild.

Området är kanske inte Stockholms mest livfulla plats.

Annat var det för hundra år sedan.

Torbjörn Nilsson, ordförande i Västerleds trädgårdsstadsförening, visar ett vykort från den tiden.

Då, runt 1940-talet när trädgårdsstaden var relativt nybyggd, fanns det enligt Nilsson 29 butiker här vid Smedslättstorget: skomakare, färghandel, mejeriaffär, bageri, fiskaffär, etcetera.

Det här vykortet visar Smedslätten under 40-talet. Fotografen är okänd. I början av förra seklet köpte Stockholms stad upp mark utanför staden för att bygga bostäder. Idealet var småskalighet och närhet. När butikerna under 40-talet blomstrade som mest i Smedslätten fanns drygt 20 butiker här vid Smedslättstorget, enligt trädgårdsstadsföreningen.

Stefan Källstigen

Nilsson tror att butikernas blomstringsperiod kulminerade på 1960-talet.

– Sedan dalade det av, säger han.

Satte in veckopeng

Han har själv minnen av att Posten fanns kvar med ett kontor vid torget fram till början av 80-talet.

– Jag var där och satte in min veckopeng i min nya bankbok.

I dag har butikslokalerna vid Smedslättstorget sedan länge blivit bostäder.

Stefan Källstigen

I bageriet minns han att den som passerade förbi på baksidan av huset kunde se bagaren stå och baka i fönstret.

I ett av husen fanns en tobaksaffär.

– Här kunde man handla lördagsgodis, säger han.

Tobaksbutiken ersattes senare av ett solarium.

I dag har solariet, liksom övriga butikslokaler, blivit bostäder.

En del av bostäderna vid torget bär fortfarande spår av verksamheten som en gång fanns där.

Stefan Källstigen

En av de sista butikerna att slå igen som Nilsson minns det, var ett konditori, GS Konditoriet, som stängde på 90-talet.

Engelsk förebild

Den här solvarma septembertisdagen härskar lugnet på torget.

Smedslättens trädgårdsstad byggdes enligt en engelsk förebild.

På andra sidan Nordsjön planerades i början av förra seklet för nya städer, utanför stadskärnornas smutsiga industrier och bostäder.

Smedslättens station, okänt år. Plattformen låg ursprungligen på södra sidan av spåren.

Fotograf Ateljé Dahllöf/Spårvägsmuseet

– Och det kom snabbt till Sverige och det fick en lite annan tappning, inte så mycket fokus på att industri och bostäder skulle ligga i en helt ny stad utan det blev trädgårdsstäder eller trädgårdsförstad. Det var en annan skala, säger Frida Rosenberg, intendent på Arkitektur- och designcentrum.

Dagens plattform ligger norr om Nockebybanans spår.

Stefan Källstigen

Att det var möjligt att bygga i Smedslätten var för att Stockholms stad på den tiden köpte upp mark från godsägare utanför staden.

– I Sverige var det som en reform att bygga bostäder för olika samhällsklasser, både småhus, hyreslägenheter och radhus och inte högre än tre våningar.

När spårvägen förlängdes till Smedslätten fick trafikanter betala en extra femöring för att få följa med ända till Smedslätten.

Torbjörn Nilsson

Det handlade om en småskalighet, säger Frida Rosenberg.

Liksom i andra trädgårdsförstäder anlades Smedslättens gator på ett sätt så att de som går där ska se en stor del av gatan.

Stefan Källstigen

– En villa hade en trädgård men även hyreshusen eller parhusen byggdes på ett sätt så att man såg till att människor hade möjlighet att odla eller ha en trädgård.

Torbjörn Nilsson har för sin del bott i Smedslätten större delen av sitt liv. En av fördelarna med att bo här är att det är nära till allt, säger han.

– Det är ett trevligt område, bra stämning, säger han.

Här på Smedslättstorget planerar trädgårdsstadsföreningen ett jubileumsfirande den 30 september. Torbjörn Nilsson är föreningens ordförande.

Stefan Källstigen

Lördag den 30 september arrangerar trädgårdsstadsföreningen en tillställning här på Smedslättstorget, för att fira 100-årsjubileet.

På programmet står bland annat en utställning, försäljning av mat, och en scen med musikframträdande. De som har flaggstång får en uppmaning att flagga för en dag.

– Det är ett förberedelsearbete som kräver en viss mobilisering, konstaterar Torbjörn Nilsson.

Trädgårdsstäder lever vidare

Frida Rosenberg är för sin del övertygad om att idén bakom trädgårdsförstäder kommer att leva kvar även om 100 år.

Frida Rosenberg.

Daniel Golling

– Det har alltid funnits drömmar om att leva nära naturen eller ha vidder att se ut över, att ha sina fridfulla domäner, att ha ett område som man rår om, man har sin mark och sitt hus, det här idealet att äga sin bostad kommer alltid att finnas kvar därför att du har möjlighet att ha ditt land och lite natur omkring dig. Det tror jag inte kommer att försvinna, säger hon.

Sedan var det där med namnet. Enligt Institutet för språk och fornminnen omnämns området under namnet Smislätten i en källa från 1743, vilket tyder på att en smedja en gång i tiden har funnits i Smedslätten.