Filmen är cirka tio minuter lång. Peppig musik och vackra Lidingöscener inleder, ordföranden i olika nämnder berättar därefter vad dina skattepengar går till. Några känns hyfsat bekväma framför kameran, andra något stelare.

– Det är ju inte någon kioskvältare, men det är ett enkelt sätt att redovisa var pengarna i stora drag går, säger Ulf Pettersson, pressansvarig vid Lidingö stad.

– Det är andra gången vi gör det här och vi har fått positiva reaktioner. Det går ju mot allt mer rörligt och film i de digitala kanalerna och det känns viktigt att vi hänger med där.

Bistrare tider

Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) medverkar också i filmen. Här berättar att kommunens ekonomi trots bistrare tider är god.

– Vi har inga lån och kommer att kunna bedriva verksamheterna med hög kvalitet, säger han till Mitt i.

Vad har fått stryka på

foten?

– Ingenting. Men budgeten är en effektivisering på cirka en procent.

Totalt tre miljarder kronor fördelas på stadens verksamheter i årets budget. Det är mer pengar än man räknat med eftersom man fått in mer skatt än väntat. Staden fick också in oväntat mycket pengar från statsbidrag.

– Vi bygger Lilla Lidingöbron och simhallen utan att låna något 2023.

Den budget som ligger kom den gamla majoriteten – M, LP, KD OCH L – överens om. Det nya styret M och LP såg ingen anledning att ändra på den.

– Lidingöborna förväntar sig hög kvalitet vad gäller äldreomsorg, snöröjning, skolor och förskolor, säger Suzanne Liljegren (L).

Hon var med och tog fram budget för utbildningsnämnden men är kritisk till att staden fått ett avdrag om 24 miljoner kronor i samband med bygget av bron.

– Man är mer angelägen om att inte bygga bostäder än att bry sig om skattemedlen.

Daniel Källenfors menar att staden fattade beslutet att bygga bron innan man visste att man skulle få några statliga pengar.

Samma unga

– Avdraget vi fått från bidraget är väldigt begränsat. Vi försöker hitta en väg då vi gick till val på att bevara ön grön.

Oppositionsrådet Daniel Larson (S) anser att staden inte täcker löne- och kostnadsökningar för fritidshem, fritidsklubbar och fritidsgårdar, trots att man borde ha råd.

– Utrymmet finns uppenbarligen för exempelvis höjda pengabelopp till fritidshemmen och fritidsklubbarna med de 3,3 procent som hade behövts, säger han.

Enligt Daniel Källenfors valde man att prioritera grundskolan i stället för att räkna upp budget för fritidshem.

– Men i slutänden avgör rektorerna var pengarna går. Det är samma unga vi pratar om och uppräkningen per elev var bra, säger han.