I stadens rödgröna budget för 2023 har pengar som tidigare delvis gått till att anlita ordningsvakter i stället lagts ut till stadsdelarna.

Totalt handlar det om 131 miljoner kronor som läggs ut till stadsdelarna.

Vad pengarna ska användas till finns inget särskilt beslut om, det blir upp till stadsdelarna att bestämma.

120 färre ordningsvakter

Lena Johansson är regionchef på bevakningsföretag Avarn security, bolaget som fram till 31 december 2022 haft 27 patruller med ordningsvakter i gång i stort dygnet runt i Stockholms olika stadsdelar.

Hon berättar att de sedan årsskiftet dragit ned till sex patruller, lika med 120 färre ordningsvakter.

– Det är ett politiska beslut, vi har ett uppdrag som baseras på de politiska besluten, konstaterar Lena Johansson.

Hur detta påverkar en enskild stadsdel som Bromma kan Lena Johansson inte kommentera:

– Nej, det går tyvärr inte att säga, staden har jobbat med ordningsvakter utifrån ett helhetsperspektiv.

– Uppdraget med de mobila resurserna har varit att de rört sig i alla stadsdelar beroende på hur behovet har sett ut.

Innebär det minskad trygghet i Bromma?

– Nej, vi kan inte göra den bedömningen, vi kan bara konstatera att det är betydligt färre ordningsvakter.

Lena Johansson, regionchef Öst på Avarn.

Avarn security

M kritiska

Johan Heinonen (S), ordförande i stadsdelsnämnden, skriver i ett mejl till Mitt i:

"Vi kommer fortsätta jobba med ordningsvakter i stadsdelen där det behövs. Det är viktigt och kan skapa trygghet i en situation där en plats blivit otrygg. Men ordningsvakter är ingen långsiktig lösning på stadsdelens behov av trygghet. Det handlar alltid om punktinsatser".

Mattias Keresztesi (M), förste vice ordförande i Bromma stadsdelsnämnd:

"Det ökar inte tryggheten i Bromma", skriver Mattias Keresztesi i ett mejl till Mitt i.

Ole-Jörgen Persson (M), vice ordförande i Brommas grannstadsdel Rinkeby-Kista, ser omfördelningen av pengar som ett sätt för staden att satsa på andra trygghetsskapande åtgärder än ordningsvakter.

Han är orolig för minskad trygghet.

– Det slår sönder flera års trygghetsarbete på ett sätt där man uppenbarligen inte tänkt över konsekvenserna.

Johan Heinonen (S), ordförande i Bromma stadsdelsnämnd.

Peter Knutson

Johan Heinonen i Bromma skriver i sitt mejl att den långsiktiga tryggheten i samhället handlar om att människor har tillgång till en god försörjning, att skola, äldre- och barnomsorg fungerar väl och att det är rent och snyggt i närmiljön.

"Förutom den trygghet som välfärden skapar satsar vi på ett nära samarbete med polis och andra aktörer i området för att ta fram åtgärdsplaner för områden i vår stadsdel där sånt behövs".

Som exempel nämner Heinonen trygghetsvandringar, fritidsverksamhet och feriearbeten för ungdomar. Stadsdelen har också anställt en trygghetssamordnare "som förhoppningsvis leder till att vårt fotarbete blir ännu snabbare".

Mattias Keresztesi (M), förste vice ordförande i Bromma stadsdelsnämnd.

Privat

Om antalet ordningsvakter skulle minska påverkar det Bromma, bedömer Mattias Keresztesi. Samtidigt påpekar Keresztesi att ordningsvakter inte är hela lösningen för ökad trygghet:

– Vi behöver mobila trygghetsteam, bättre gatubelysning och fler poliser. Grannstöd Bromma gör ett bra jobb som måste stöttas.

Hur mycket pengar tycker du att stadsdelen ska lägga?

– Vi återkommer löpande i Bromma stadsdelsnämnd kring våra prioriteringar.