Det var i våras som barn- och ungdomsnämnden klubbade igenom beslutet att inte längre ge skolskjuts med SL-kort till elever som går på fritids. Fram tills i våras gick det bra, men elever fått skolskjuts med taxi, skolbuss eller självskjuts fick däremot inte gå på fritids.

– Riktlinjerna följer av de krav som skollagen ställer. Elever som går på fritids har inte rätt till skolskjuts eftersom det inte är skolpliktig verksamhet, säger Camilla Blacker Wallinsson, ordförande i barn- och ungdomsnämnden, (M).

Camilla Blacker Wallinsson, M, är ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Pressbild

Hon betonar att beslutet inte fattats för att spara pengar.

– Vi vill att det ska bli rättssäkert och likvärdigt, säger hon.

Krångar till vardagen

För Jesper Allestam, pappa till två barn på Rosendalsskolan, kommer de nya reglerna att krångla till vardagen. De bor på landsbygden och barnen har tidigare kunnat vara på fritids i väntan på att skolan börjar på morgonen eller när bussen kommer långt efter att skolan slutar.

Missar de bussen som går sex minuter efter skoldagens slut går inte nästa förrän en och en halv timme senare. Den bussen måste beställas, vilket kan vara svårt för barn.

Eftermiddagsfritids på Rosendalsskolan norra. Elever som går här och har långt hem får inte längre något busskort av kommunen.

– När vi frågat vad de ska göra under tiden får vi svaret att de kan vänta på fritids eftersom skolan har tillsynsansvar. Men de får inte vara med i några aktiviteter. Så vi har tagit fritids ändå, för vi har inget val, säger han.

Därmed ryker rätten till SL-kort och han måste hämta barnen själv.

– Det har gått hittills, men jag har precis börjat nytt jobb och min sambo jobbar natt. Det blir inte så lätt att få ihop det.

Friheten blir också mindre för barnen eftersom de inte kan åka själva med bussen.

– Tidigare kunde de ta bussen på morgonen vid halv åtta. Nu måste vi alltid skjutsa. 

Sandra Rudeberg är 2:e vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Privat

Sandra Rudeberg (S), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, sa nej till förslaget när beslutet togs i februari.

– Det är helt fel att man ska behöva åka direkt hem efter skolan för att vara berättigad till skolskjuts. Det drabbar dem som inte har råd att köpa busskort, säger hon.

Färre som söker

Betydligt färre har ansökt om skolskjuts i år jämfört med i fjol (se faktarutan). Ett terminskort kostar 810 kronor och om det beviljas längre in på terminen får man 90-dagarsbiljett för 630 kronor. Alltså borde minskningen ge en besparing för kommunen på mellan 100 000 kronor och 125 000 kronor.

– Men revideringen handlar inte om pengarna. Vi behövde göra så att det blev likvärdigt. I en kommun måste kommuninvånarna behandlas efter lika principer, säger utbildningschef Susanna Falk.

Jesper Allestam har svårt att förstå det argumentet.

– Det har ju blivit precis tvärtom. För att det ska bli lika måste ju alla kunna ta sig till skolan.