Vi står på taket till Kästaskolan. Långa rader av solpaneler sträcker ut sig över det platta taket.

– Solcellerna täcker en stor del av energibehovet under sommarmånaderna. Men de ger lite i det här vädret också, säger Karl Samuelsson, chef och energistrateg på Huddinge samhällsfastigheter, Husf.

Den 9 juni är det EU-val. EU:s maktcentrum kan kännas långt borta och sist det begav sig låg valdeltagandet i Huddinge på 54 procent. Men många av besluten som fattas i EU sipprar ner på kommunal nivå, inte minst på klimat- och miljöområdet. Hushållsnära insamling av avfall och vattenrening är ett par exempel. EU:s strategi för solceller ett annat.

I framtiden kommer ännu fler byggnader få solpaneler på taket.

– EU har precis fattat beslut om att det ska vara obligatoriskt att installera solceller på nyproduktion på offentliga och kommersiella byggnader, säger Annie Östlund (C), kommunalråd med ansvar för bygglovs- och tillsynsfrågor.

Det nya direktivet ska gälla från 2026.EU:s mål är även att befintliga byggnader på över 250 kvadratmeter ska få solceller 2027 och att det ska installeras på alla nya bostadshus 2029.

Karl Samuelsson, energistrateg på Husf, och Annie Östlund (C), kommunalråd med ansvar för bygglovs- och tillsynsfrågor på Kästaskolans tak. Tack vare EU-bidrag kan fler av Husf:s byggnader få solpaneler.

Johannes Äng

Har fått 15 miljoner i EU-bidrag

Husf installerar solceller på alla nybyggda fastigheter sedan några år tillbaka. I slutet av förra året fick Husf, som ett av de första bolagen i Sverige, 15 miljoner kronor i EU-bidrag för ett storskaligt energiprojekt som omfattar 110 fastigheter och 7 000 kvadratmeter nya solceller. 

– Vi har fått pengarna för att kartlägga potentialen i beståndet för både solceller och andra energieffektiviserande åtgärder. Vi kommer installera solceller där det är lämpligt på de fastigheter som vi har, säger Karl Samuelsson.

Kriget i Ukraina och dess påverkan på energiförsörjningen och energipriserna har medfört att EU vill påskynda utbyggnaden av förnybar energi. EU har därför antagit en en så kallad nödförordning. I den står bland annat att handläggningstiden för bygglov av solceller inte får vara längre än tre månader.

Mitt i Huddinge har tidigare skrivit om privatpersoner som nekats bygglov för solceller i kulturmiljöområden. Enligt plan- och bygglagen väger det allmänna intresset av att bevara kulturmiljön tyngre än det enskilda intresset att sätta upp solceller.

Men Annie Östlund tror att EU:s strategi för solceller skulle kunna ändra på det.

– Det står att man ska undanröja administrativa hinder. Det skulle kunna kunna tolkas som att klimatnyttan måste gå före och att vi måste ändra i lagstiftningen, säger hon.

Johannes Äng