Ökar vår religiositet under kristider?

I dag råder krig, höga elpriser, hög inflation.

Magnus Hagevi är statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Han forskar om svenskarnas religiositet.

Undersökningar av det här slaget är lite speciella, säger han.

Valforskare undersökte

I Estonia-fallet råkade statsvetare vid flera tillfällen ställa frågor om väljarnas gudstjänstbesök.

Undersökningen genomfördes i samband med riksdagsvalet, folkomröstningen om EU och Europaparlamentsvalet som genomfördes samma år som Estoniakatastrofen 1994.

– Tidigare har man sett en ökad religiositet vid kriser, att folk vänder sig till kyrkor på olika sätt. I samband med att Estonia förliste ökade bland annat besöken under gudstjänster. Strax efter Estoniakatastrofen finns det en puckel som visar på ökade kyrkobesök efter att de dalat sedan 50-talet, säger Magnus Hagevi.

Ingen pandemi-effekt

Under pandemin, en annan samhällskris, har motsvarande effekt på människors religiositet inte kunnat påvisas.

– Det förekom ingen ökad religiös aktivitet, snarare mindre. Man kan fundera över varför och vad skillnaden var mot Estoniakatastrofen. Under pandemin kanske man förlitar sig på vaccin samtidigt som religionen betyder mindre för människor i Sverige, säger Magnus Hagevi.

– Ännu en möjlig förklaring är att när Estonia sjönk öppnade kyrkorna. När pandemin inträdde stängde kyrkorna. Under pandemin var det all time low i antal gudstjänstbesök. Men i den forskning som bedrivs ser vi också att färre kallar sig kristna, man ber i mindre omfattning. Här kan man tro på en indirekt pandemieffekt, religionsutövning sker ofta i gemenskap.

Hur ser framtiden ut för svenskarnas religiositet?

– Det är svårt att sia om och säga något absolut om. Men det är ett mycket spännande forskningsområde, säger Hagevi.