Enligt Socialstyrelsens läkemedelsrapport för 2023 använder var tionde svensk, 1,2 miljoner personer, antidepressiv medicin.

I Stockholms län är siffran 240 337 personer, en ökning med 47 procent på tio år.

– Den enskilt viktigaste faktor som driver ökningen är inte alla nya förskrivningar, utan att det är så många som aldrig slutar med läkemedlen.

Det säger André Marx, specialist i allmänmedicin och tidigare ansvarig för regionens enda mottagning för nedtrappning av medicinen. Den fanns vid Björkhagens husläkarmottagning, och stängde i höstas.

Abstinens

För det är inte att bara sluta. Enligt André Marx är det över hälften som medicinerat i uppemot 14 år, och många får abstinensreaktioner när de försöker sluta.

Vanliga reaktioner är nedstämdhet och ångest, vilket kan feltolkas som att patienten fallit tillbaka i sin grundproblematik, till exempel depression, berättar han, och förskrivningen fortsätter då. Reaktionerna kan också vara så intensiva att patienterna inte förmår sluta.

– Men antidepressiva läkemedel korrigerar inte någon kemisk obalans i hjärnan, utan de fungerar känslohämmande. Det kan kännas positivt till en början, men med tiden kan det upplevas som negativt att vara känslomässigt avstängd.

Känslig ålder

Det kan få stora konsekvenser för barn och unga, menar André Marx.

Och det är bland dem som ökningen är störst: 150 procent sedan 2013. 11 674 personer 0-19 år använder antidepressiv medicin, merparten är flickor, 8 160 stycken mot 3 514 pojkar.

– Ett dämpat känsloliv och sexuella biverkningar i tonåren, när våra personligheter formas, när vi lär oss att reglera vårt känsloliv och utvecklar vår sexualitet, är problematiskt, säger han.

Gör skada

Och majoriteten av studierna på barn och unga visar inga skillnader mellan placebo och antidepressiva, berättar han.

– Det finns absolut grupper av patienter som mår bättre av de här medicinerna, men med den överförskrivning vi ser idag gör vi nog ofta mer skada än nytta, säger André Marx.