Det ringer ut till rast och barackerna töms på barn. Fotbollsplanen ute på gräsmattan blir full direkt.

Och om man inte får plats? Tja, ett par basketkorgar kan man roa sig med. Det går också att leka "king", en annan bollaktivitet.

– Utöver det är det inte så mycket. Man skulle behöva lite saker att välja mellan, säger läraren Michael Karlsson.

Hos hans elever i 4B blir domen hård: "Sveriges sämsta skolgård", tycker de att de har begåvats med.

Hur har ni kommit fram till det?

– Den är väldigt dålig. Vi kan inte göra någonting här, säger Irma Minnbergh, 10.

Klass 4B. Här tenderar det att bli lerigt vid regn.

Mikael Andersson

Hon och klasskamraterna vill gärna att markägaren Sundbybergs stad ordnar så att platsen blir roligare att vistas på.

Dina Adenay, 10, pekar:

– Där brukade en klätterställning finnas. Det var ett lite roligt lekmedel, men de tog bort den. De skulle lägga kablar därunder.

Nu finns här bara bollsporter, konstaterar hon.

Vad skulle ni vilja ha här då?

– Lite mer saker som man kan leka med. Och särskilt en ny klätterställning, vi gillade verkligen den, säger Dina.

– Och försöka få bort den här leran och dyet som blir, tillägger Irma.

För det är inte bara aktivitetsutbudet som eleverna finner trist. Det första man ser när man kommer ut från baracken är inte gräs, utan jord.

Får leka annorstädes

Vid regn kan det bli riktigt grisigt, att döma av bilder Mitt i har tagit del av. När det har varit som värst har rastlekarna fått förläggas till parken vid skolans huvudbyggnad, cirka en halv kilometer därifrån.

– Det kanske var för några veckor sedan. Det blir så typ varje gång det regnar mycket, då blir allt bara dy och kladd, säger Irma.

För henne och Dina brukar det bli andra aktiviteter än fotboll på rasterna.

– Jag brukar läsa, och sola när det är ljust. Annars går jag bara runt och pratar med en kompis, säger Dina.

– Det är inte det tråkigaste man kan göra, men inte det roligaste heller, säger Irma.

Vad gör det med en när man inte har en roligare skolgård?

– Att vi rör på oss mindre. Det är lite orättvist, för alla ska ha rätt att få ha en riktig skolgård, säger Irma.

Dina Adenay och Irma Minnbergh utanför skolbarackerna. Här skulle behövas en gunga eller klätterställning, tycker de.

Mikael Andersson

Grundskole- och gymnasienämndens ordförande Ayla Eftekhari (S) tycker att det är bra att barnen engagerar sig i sin skolmiljö.

– Det är självklart att våra skolgårdar ska vara både välgjorda och ändamålsenliga, så att det går att leka och uppmuntrar till rörelse och lek.

Själv har hon inte varit ute och tittat på skolgården. I början av maj ska hon bege sig dit för att ta del av elevernas synpunkter, säger hon.

Barackernas bygglov går ut 2026 och politikerna i styret håller på att ta fram ett helhetsgrepp för skolorna. Det ska presenteras i höst.

– Vi är överens om att paviljongerna ska bort och att Rissne ängar på längre sikt inte är lämplig för skolverksamhet. Men under tiden måste självklart skolgården vara anpassad.

– Vad som har hänt i det här fallet är inte acceptabelt, jag är glad att de väcker diskussionen.