Vattenkokaren i kvarterslokalen Humlan i Munkmora mullrar när vattnet värms upp.

– Det finns lite kakor också. Jag hade ju Värmdös näringslivsdirektör på besök här i går, förklarar Margita Åberg Palosvirta, Munkmorabo som är ordförande i lokala hyresgästföreningen och en oumbärlig eldsjäl för området.

En tisdag i månaden ordnar Margita Åberg Palosvirta bingo för Munkmoraborna, i kvarterslokalen Humlan.

Pekka Pääkkö

Bordet är uppdukat med färgglada markeringspennor, nummerbrickor och en minitombola. Det är bingo om några timmar och det brukar vara välbesökt, berättar hon.

Margita har klämt in en timme med lokaltidningen mellan morgonmötet med företagare i Nacka-Värmdö och visning av Värmdös nya kulturhus. Därefter är det bingo och kvällen kommer att ägnas åt att göra räkenskaperna åt föreningen Värmdö whisky, där hon också är med. Men hon föredrar egentligen rom och champagne, tillägger hon.

– Jag blir inbjuden till olika evenemang och jag tror det är för att jag kan föra fram saker och ge en annan bild än den de redan har. Det behövs ibland, säger hon. 

Många aktiviteter som Margita ordnar äger rum i Humlan, Munkmoras gemensamma mötesplats.

Pekka Pääkkö

Vädrar med trerapeuten

Margita visar sin fullklottrade vecka i kalendern. Hon har blivit en röst för Värmdös äldre och för hyresgästerna i Munkmora. Det är också till dem hon riktar sig till när hon ordnar alla aktiviteter.

– Jag går alltid på 150 procent av min kapacitet, sedan ventilerar jag ibland med min terapeut för att orka med det här tempot. Jag har överlevt tre hjärtinfarkter, säger hon och skrattar.

Vad driver dig?

– Mitt sociala engagemang. Livet har lärt mig att man kan vara lite kantstött, och ha levt ett hårt liv, men ändå ha en fin sida som går att plocka fram. Det roligaste jag vet är att se någon växa som person. 

Margita har runt 30 hattar och hon får ofta komplimanger för dem.

Pekka Pääkkö

Margita växte upp hos sin morfar och två mostrar i Helsingfors och flyttade till Gustavsberg första gången 1967. Efter några år iväg kom hon till Munkmora 2007, när hennes man dog. 

"Hon med hatten"

En annan sak som Margita är känd för är sina hattar. Hon har nämligen alltid hatt. Hon har totalt 30 hattar och det finns alltid någon som passar för tillfället, berättar hon.

– Om jag missat att sätta på mig hatt kan folk säga ”var har du din hatt i dag Margita?” Jag brukar kallas för ”hon med hatten”, säger hon och skrattar igen.  

Men det är inte vilka hattar som helst. Svenska hattar är för tantiga, förklarar Margita, så hon beställer sina från USA.

"Jag har haft hatt sedan jag var två år, Det beror på humör och årstid, och vart jag ska, vilken hatt jag väljer" säger Margita.

Pekka Pääkkö

– Mina hattar sprider glädje, till mig själv och andra. Folk brukar säga ”vad trevligt” och ”vilken fin hatt”, och då kan jag ge en komplimang tillbaka. 

I större delen av sitt yrkesliv har hon jobbat med turism och varit med om saker som många aldrig är i närheten av. Hon blev till exempel inbjuden av Fidel Castro för att prata om turism på Kuba, hon har bokat Bolsjojteatern i Moskva för ett evenemang och representerat Europeiska yrkesarbetande kvinnor i Bryssel.    

Och hon är långt ifrån klar. På frågan vad hon har kvar att göra kommer en ström av idéer: Starta föreningen Mamma united i Värmdö, starta en förening för att värna det finska språket lokalt och ordna familjefester i kyrkparken i Gustavsberg.

– En annan sak jag jobbar för just nu är att göra om den gamla boulebanan här i området till utegym. Då skulle platsen få mer liv.