– Nej, jag gör väl inte det. Men det har väl med skärgården att göra, säger Björn Dahlqvist, Österskärsbo sedan 1989, på frågan om varför det heter just ”Österskär”.
Faktum är att både Österåker och Vaxholm är fulla med intressanta ort- och gatunamn.
En del är lätta att förstå, som Östra och Västra banvägen som ligger på varsin sida om Roslagsbanan. Andra är mer svårtolkade, som Egypten, Skeppsbol och ön Hästvilan, samtliga också i Österåker.
Vem tusan var den där ”Margrete”?
Stefan Källstigen
– Hur ortnamn bildas är en enorm fråga, säger Mathias Strandberg, forskningsarkivarie på statliga Institutet för språk och folkminnen, Isof.
– Det är lite olika, men många namn på byar, socknar och städer är belagda första gången under medeltiden, på 12-1300-talet, berättar han.
– Och en del har funnits redan på vikingatiden.
Sjökarby. Gammalt eller nytt namn?
Stefan Källstigen
Ett exempel i Österåker är Sjökarby, strax norr om Åkersberga. Enligt Österåkers hembygds- och fornminnesförening (ÖHF) nämns platsen i skrift första gången 1302 som ”Syokarlaby” – sjökarlarnas by, men namnet är troligen äldre än så. Samma namn återkommer på ytterligare minst två platser i Uppland, berättar Mathias Strandberg.
– Alla Sjökarby ska beteckna bebyggelse med förhistorisk ursprung, i princip järnålder eller tidigare, säger han.
Om sjökarlar är detsamma som sjömän eller medlemmar i ”sveakungens hird” (krigarfölje), en möjlig tolkning enligt ÖHF, låter han däremot vara osagt.
Ortnamn berättar hur bygden utvecklats genom åren.
Stefan Källstigen
Vad ett ortnamn slutar med, efterledet, berättar också en hel del.
Vilket är Sveriges vanligaste efterled?
– Jag tror min själ det är -torp. Det är oerhört vanligt. Men det finns också många bynamn som slutar på -by - det betyder gård eller by. Inte så sällan med ett personnamn – ”den-och-den personens gård”.
Ändelsen -stad och -sta, som exempelvis i Hacksta, kan ursprungligen ha haft betydelsen ställe, plats, och är känt redan strax efter Kristi födelse. En annan teori är att det anger utkanten i förhållande till annan äldre eller viktigare bebyggelse.
Om ordet Tuna - som i Biskopstuna och Tuna gård i Österåker vet han att berätta att det är samma ord som engelskans ”town” eller ändelsen -ton som numera har betydelsen stad.
– Det är urgermanska och betyder inhägnad, stängsel. Flertalet -tun finns i östra Sverige. Ofta anger de viktiga platser, berättar han.
En gång i tiden var Engarn i Vaxholm en fristående ö.
Stefan Källstigen
I Vaxholm är det inte lika gott om urgamla namn som i Österåker, men de finns. Själva Bogesundslandet kallades på 1600-talet för Väderön, medan Bogesund (”Bugasundom”), belagt i skrift redan 1367, från början angav ett bågformat, numera upptorkat, sund.
Ett stycke Frankrike – i Österåker.
Stefan Källstigen
När det gäller Österskär så är det namnet av betydligt färskare datum. Namnet kom till efter en tävling runt förra sekelskiftet 1900, för det då nyanlagda villaområdet som avstyckats från Tuna gård. Enligt ÖHF togs det efter en fiktiv plats i August Strindbergs roman ”I Havsbandet”, utgiven 1890.
Är du förvånad över att det inte är äldre?
– Nej, det är jag inte, jag tror jag har hört det. Men det är ju ganska gammalt ändå, säger Björn Dahlqvist.
När det gäller Egypten vid Åkers Runö station har ÖHF också ett svar. Det är namnet på en stuga som i sin tur även namngav en väg tills kommunen bytte namn på den till Företagsallén. Bakgrunden ska vara att husets ägare på 1800-talet, Israel Israelsson Bergkvist, hade många barn och namnet syftar förmodligen på Bibelns berättelse om israeliternas tid i Egypten.