Skuggan delar Stationsgatan itu. Sushirestaurangerna och de nybyggda höghusens glasfasader speglar sig i varandra i vårvärmen.

Ingenting skvallrar om att här stod ett klocktorn för bara tio år sedan. Det var det sista som fanns kvar av ett gammalt stationsområde.

Per Hellsten, 58, bor på Anna Whitlocks Gata. – Prisxtra och Systemet låg här minns jag, där brukade man ju handla. Jag bodde på Rörstrandsgatan innan jag flyttade hit för ett år sedan och har inget minne av Klockhuset. Vad ska staden göra av alla tegelstenarna?

Emil Salmaso

Trots stor dramatik då tornet år 2014 jämnades med marken är det inte alla som i dag känner till det.

Catherine Abadji bor på Anna Whitlocks gata, där det tidigare stod. Hon skakar frågande på huvudet.

– Jag har aldrig hört talas om det. Jag pratar en hel del med grannarna och ingen har någonsin nämnt det.

Klockhuset stod ungefär vid Norra stationsgatan 68 i korsningen med Anna Whitlocks Gata. Ingen av näringsidkarna i fastigheten på bilden känner till Klockhuset.

Emil Salmaso

Löftet lever

Det dåvarande folkpartistiska kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt hörde till dem som rasade över rivningen. Hon trodde att man hade varit överens med Moderaterna om att behålla den grönklassade (näst högsta skyddsklassen) gamla stationen.

– Det är förfärligt sorgligt. Nybyggda områden där det inte finns något kvar av det förflutna blir lätt väldigt sterila, sa hon i en intervju med Mitt i.

Dåvarande stadsbyggnadsborgarråd Regina Kevius (M) menade att tornet inte fick plats i detaljplanen, men lovade att det skulle byggas upp igen på en lämplig plats i närheten. Då utan stationshus men med ett kafé och uppgraderad design. Det röda teglet som såldes på Blocket för 250 000 kronor köptes tillbaka.

Catherine Abadji, 41, och Mattheo, 5, bor på Anna Whitlocks gata, i höghuset där Klockhuset tidigare stod. – Jag har aldrig hört talas om det. Vi flyttade in 2019 när det var nytt och fick höra att det inte fanns någonting här innan. Jag pratar en hel del med grannarna och ingen har någonsin nämnt det, att folk i Vasastan är arga på Norra tornen däremot.

Emil Salmaso

Men tidplanen försenades, ingen förvaltning ville förvalta byggnaden och det politiska styret har skiftat.

I dag vill Regina Kevius inte kommentera det hela men menar att löftet kvarstår:

– Jag förutsätter att det uppfylls av nuvarande politiker.

Men det rödgröna styret har inga planer på att bygga upp tornet igen, enligt stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S).

– Moderaterna vidtog medvetet inga åtgärder för att återuppbygga klocktornet förra mandatperioden. I nuvarande konjunkturläge ser jag inte att det är en realistisk prioritering under innevarande mandatperiod. Det är viktigare med bostäder och att behålla andra kulturbyggnader.

Tegelstenar från från det rivna Klockhuset på Norra station bjöds ut till försäljning för 16 kronor styck.

Stefan Källstigen

Finns på lager

Tegelstenarna ligger fortfarande på ett lager i Upplands Väsby. Under tio år har det kostat staden runt 700 000 kronor i lagerhyra, enligt exploateringskontoret.

Stockholms stadsmuseum motsatte sig rivningen av stationsområdet, som skulle ta kål på områdets viktiga koppling till järnvägens historiska betydelse för staden. Lagerlängorna i vilka bland annat PrisXtra (senare Willys och Hemköp) och Systembolaget låg hade kunnat göras om till kulturverksamheter, menade museet.

Tornet skulle placeras någonstans kring Norra Stationsparken, som till stora delar invigs i sommar och ska stå helt klar 2029. Därför är det först nu det går att se var det kan placeras, menar oppositionsborgarråd Dennis Wedin (M).

– Varför ska det läggas skattepengar på att magasinera klocktornet om intentionen inte är att bygga upp det? Vi säkerställde magasineringen som ju möjliggör återuppbygge.

Det var ert löfte och som styrande har ni haft chansen att ta tag i det under de här tio åren?

– Hagastaden är ett stort projekt med långa ledtider. Utgångspunkten måste vara att stad och tjänstemän jobbar efter det som politiskt är sagt. Jag kan inte se något tydligt beslut från Socialdemokraterna där de uttryckligen sagt att klocktornet inte ska byggas.

Eva, 82, Dalagatan, med barnbarnen Blanka, 10, och Vanda, 6, Lise Meitners gata. De minns inte Klockhuset. – Jag var inte född då, säger Vanja. – Jag minns det nog inte, vi flyttade precis hit från Norra Djurgårdsstaden, säger Blanka. – Jag kommer nog inte riktigt ihåg hur klocktornet såg ut men läste om alla turerna. Systembolaget låg här med en specialbutik som hade allt möjligt minns jag. De lovade att bygga upp tornet igen. Men det skulle ha gjorts för länge sedan, nu skulle det nog bara kännas konstigt om man byggde det här.

Emil Salmaso