91-åriga Ragnhild Lundberg skjuter iväg en giftig skruv. På andra sidan bordet lyckas motspelarna möta serven men Raghnild gör processen kort med en bestämd smash.

För några år sedan sopade hon banan med alla nere i bordtennishallen i Jakobsberg, men åldern börjar ta ut sin rätt.

– Det går lite långsammare i huvudet, och benen går betydligt långsammare. Kan vara lite frustrerande eftersom fotarbetet är ju otroligt viktigt.

Bordtennisen är en stor del av Ragnhild Lundbergs liv. Hon spelar fyra gånger i veckan – ibland fem.

– Jag började spela när jag var i 40-årsåldern med barnen nere i källaren. Sen har det fortsatt.

Spelat världen över

Sedan dess har hon spelat och vunnit en rad tävlingar, både i Sverige men också runtom i världen. Tävlingarna har som hon själv uttrycker det gått "tämligen bra". För sex år sedan blev hon Europamästare i dubbel nere i Alicante i Spanien.

– Jag spelade också VM i Las Vegas för tio år sedan, och så har jag spelat på Nya Zeeland. Det var nog det roligaste.

Har du en massa pokaler hemma då med andra ord?

– Nej det hade man inte orkat bära runt på, vi får bara medaljer. De är lättare att stuva undan.

I dag är det drygt dussin pensionärer som spelar i lokalen på Mjölnarvägen på tisdagar och torsdagar. Men klubben behöver fler medlemmar, det finns bord för dubbelt så många.

– Vi måste vara minst 18 för att få ihop till hyran. De har höjt hyran sex gånger för oss, nu senast i början på året höjde de rejält, säger Olle Sundström, som varit aktiv i föreningen i tjugo år.

Passar de flesta

Han säger att det är svårt att nå ut och berätta om att de finns, men de välkomnar alla, oavsett om man spelat innan eller inte.

– Det är en bra sport för äldre att syssla med. Det var en här som sa att han knappt kunde knyta skorna hemma, men här plockar han bollar hur lätt som helst.

Men finns det inte risk att man skadar sig om man sträcker sig efter en långboll?

– Nej, vi har inte haft särskilt mycket skador. Det är väl någon som har stukat armen, men inte mer än så.

Pingisbollarna tystnar. Det är dags för kaffepaus. Termosar och smörgåsar åker fram.

Blir det aldrig något käbbel?

– Nej, prestigen har man vuxit ifrån. Men det är jäkligt svårt ibland att hålla reda på ställningen, när alla fyra har glömt vad det står, säger Olle Sundström.

Vill vinna varje boll

Men lite vinnarskalle måste man ändå ha. Alla är överens om att även om slutresultatet spelar mindre roll, så vill man vinna varje boll.

– Ja, lite vinnarskalle måste finnas. Men jag blir inte ledsen när jag förlorar. Men det finns de som råkar säga en groda ibland, särskilt bland herrarna, säger Ragnhild Lundberg och skrattar.