Stockholm ska byggas samman, förklarar finansborgarrådet Karin Wanngård. Problemområden som Järva och Bredäng ska byggas ihop med tidigare trygga stadsdelar som Bromsten och Mälarhöjden för att ”bryta segregationen” (se exv. SvD 10/3). 

Det är begripligt att folk reagerar. 

Det är inte lätt att vara stockholmare idag. Dels har det blivit dyrt i förhållande till vad man får för pengarna. Dels har det blivit mindre tryggt. 

Skatterna är nu de högsta någonsin (!) i huvudstaden, efter att både kommunen och regionen har slagit till. Samtidigt har avgifterna för grundläggande service rusat. Taxorna för vatten, avlopp och avfall höjdes i ett slag med 25 procent. Behöver man bil är det tufft. Avgiften för boendeparkering drogs upp 45 procent. 

Bor man i Stockholm är man i och för sig beredd på att saker kostar. Men man sväljer det, därför att familjen får bo tryggt med tillgång till landets bästa skolor och snabbaste vård.  

Men vad händer när det inte känns säkert längre?  

De rödgröna tycks inte förstå. Stockholmare har betalat dyrt för att få trygghet och ta sig bort från miljonprogrammen. Men Stockholms rödgröna styre genomdriver ”förtätning” – ett annat ord för hyreshus – runt hittills säkra villakvarter. När Socialdemokraterna talar högt om att ”bryta segregationen” är det svenska villabarn man tänker använda. 

Ekvationen påverkas också när skolorna i stan skär ner och vårdgivare tvingas stänga. De rödgröna har tappat kontrollen över ekonomin. Alltmer av skatteintäkterna går istället till att betala höga räntor på dåliga lån.  

Det är ingen naturlag att Stockholm ska utvecklas så. Problemen är resultat av dålig politik. Man har byggt ghetton istället för småskaliga stadsdelar som människor kan trivas i. Man har dragit ner på trygghet och säkerhet, förhindrat vakter och kameror. Man har inte prioriterat bland de offentliga utgifterna. Istället har man byggt upp ett skuldberg. Det var hanterligt under den tid vi hade låga räntor men är katastrofalt idag. 

Alla platser styrs inte på samma sätt. På Lidingö tänker vi närmast tvärtom. I vår kommun styr Moderaterna i koalition med lokala Lidingöpartiet och med stöd av Sverigedemokraterna. Vi satsar på trygghet. Vår byggpolitik bevarar ön som invånarna vill ha den.  

Vi prioriterar kärnverksamheterna. Skola, omsorg och infrastruktur ska hålla högsta kvalitet – men vi håller hårt i plånboken därutöver. Det betalar sig i längden. När Stockholms stad tyngs under räntebördan är Lidingö skuldfritt.  

Ordning och reda i ekonomin gör också att det offentliga fungerar. Lidingös skolresultat tillhör de bästa i landet. Och vi har gratis parkering. Invånarna vill ha det så. 98 procent uppger att de trivs med att leva och verka på Lidingö. 

Det är förstås inte gratis att bo på ön. Men det finns bostäder i olika prisklasser. Det behöver inte bli dyrare än inne i Stockholm. Och medan värdet på bostäder inne i stan står stilla eller rentav sjunker, som det senaste året, så ökar det på Lidingö.  

Det är som sagt inte lätt att vara stockholmare nuförtiden. Välkomna till Lidingö!