Ökat återbruk satt i system kan ge stor effekt för verksamheters utsläpp.

Ett enkelt sätt för många kommuner och regioner är att systematisera sitt återbruk av möbler. Ett återbrukat höj- och sänkbart skrivbord sparar cirka 180 kilo koldioxidekvivalenter jämfört med att köpa ett nytt och en skrivbordsstol sparar cirka 80 kilo koldioxidekvivalenter. Det innebär att varje återbrukad arbetsplats sparar cirka 260 kilo koldioxidekvivalenter. Det kan låta lite, men om alla kommuner och regioner i Sverige börjar med återbruk får det stor påverkan. 

Stockholm som exempel

Låt oss ta Region Stockholm som räkneexempel. Förra året tillhandahöll Region Stockholms serviceförvaltning 42 000 IT-arbetsplatser till personal i regionens verksamhet. Räknat på att åtminstone 70% av dessa IT-arbetsplatser också har ett skrivbord och en skrivbordsstol som byts ut var 7:e år så skulle ett systematiskt återbruk kunna innebära en besparing på nästan 1 070 ton koldioxidekvivalenter årligen. Genom att återbruka istället för att köpa nytt går det alltså att spara 1 070 ton koldioxidekvivalenter årligen bara i Region Stockholm. Om detta skalas upp till alla kommuner och regioner i landet skulle det få stor effekt. Detta samtidigt som man även får den positiva effekten att kommuner och regioner sparar pengar som de kan lägga på mer angelägna områden.

Dammiga möbler

Ett enkelt sätt för kommuner och regioner att effektivisera sitt återbruk och sätta det i system är att börja kartlägga de möbler som står och samlar damm i förråd och se till så att de används i verksamheterna. Alltför ofta bygger det interna återbruket på att det finns en plats där man kan ställa möbler som inte används och att de som behöver möbler måste åka dit och se vad som finns. Genom att istället kartlägga alla inventarier och sedan publicera det som finns tillgängligt på en intern köp- och säljplattform skulle många kommuner och regioner kunna effektivisera sitt återbruk. Då kan man dessutom få en siffra på vad ett effektivt och organiserat återbruk betyder för att minska både mängden avfall och hur mycket utsläpp av koldioxid som sparas genom att inte behöva tillverka en ny möbel. 

De flesta kommuner kommer väldigt långt med att helt enkelt ha ett synligt och tillgängligt system för återbruk genom någon köp- och säljplats där det enkelt går att söka på tillgängliga möbler som skulle passa i de egna verksamheterna. Men de mer ambitiösa kommunerna kan gå längre genom arbetsmarknadsprojekt där möbler restaureras eller redesignas, för att sedan hitta ut i verksamheterna igen.

Återbruk av kontorsmöbler kan även, på ett enkelt sätt, visa effekten av återbruk för kommunens och regionens egen personal. Det är ofta något som ger ringar på vattnet där man fortsätter att återbruka inom andra områden. Samtidigt kan man enkelt visa de egna kommuninvånarna vilken enorm effekt det blir av att köpa begagnade möbler istället för nya – och på så vis inspirera även dem till ökat återbruk.

Anna Forsberg

VD Loopfront Sverige