Patrik Edgren sitter i köket på Lidingö museum och bläddrar i boken "Försvunna hus på Lidingö". Projektet började när hembygdsföreningen skapade ett digitalt arkiv med 18 000 bilder år 2021. Det var Patrik som sedan tyckte att han behövde få skriva av sig allt han kan om alla byggnader som fanns på bilderna.

– Jag är intresserad av Lidingöhistoria och tycker om att fotografera. Genom åren har jag samlat på mig mycket bilder och historier om Lidingö, och tagit många egna bilder. Jag hade lite gått och väntat på att de skulle scanna in alla bilder, säger han.

Patrik Edgren visar sin favoritbild i boken.

Anna Ludvigsson

Infödd Lidingöbo

Patrik är född på Lidingö år 1936 och har bott på ön hela livet. Idag är han pensionär och engagerar sig i föreningen på olika sätt.

– Jag tyckte det var tråkigt att det stod så lite om varje bild, i vissa fall bara en adress. Jag kom på idén om försvunna hus för att kunna berätta mer om bilderna.

När han samlat sina historier var det dags för Ibb Jessen från föreningens fotogrupp att styra upp bilderna.

– Patrik kämpade länge med texterna men grafiskt sett var det i uselt skick. Då hjälpte jag till med att fixa fram bilderna i bättre skick och vi bestämde oss för att göra det till en tryckt skrift, berättar Ibb Jessen.

Med sig på tåget fick de Carl-Henrik Ankarberg, vice-ordförande i hembygdsföreningen och tidigare länsantikvarie som fyllde på med historier om många av byggnaderna.

– Han har hållit på med Lidingöhistoria hela livet och gjorde massor med forskning till boken och hittade ännu fler bilder. Han ville gå till botten med allt och prata med så många människor som fortfarande lever som möjligt, säger Patrik.

Käpplagården var en ungdomsgård som drevs av stadens ungdomsstyrelse och öppnade 1961. Bilden är från cirka 1970. Huset revs i slutet av 1970-talet (Försvunna hus på Lidingö).

Lidingö Hembygdsförening/Olof Ernmark

Två års arbete

Under två års tid arbetade de med materialet separat och lunchade en gång i månaden för att se hur de låg till.

– Vi har alla tre haft ett stort nöje i att forska och sedan träffas och prata om bilderna, det har varit ett roligt jobb.

Resultatet blev en 180 sidor tjock bok med 450 bilder på byggnader som en gång funnits på ön.

– Det var inte alltid en helt lätt process. En del bilder hade vi ingen information alls om, eller så hade vi berättelser utan bild. Ibland hade vi även alldeles för mycket information och behövde krympa ner det. Det tog tid, säger han.

I boken finns kartor över ön där man kan se vart all hus låg, indelade per stadsdel, presenterade som flera vandringar.

Patrik visar bild på spårvägsstationen som tidigare låg utanför museet och om förändringarna han sett på ön under sin livstid.

– När jag föddes var det 11 000 invånare på ön och en skillnad är att man då kände igen fler människor än idag.

Efter att boken släppts har många hört av sig och berättat egna historier om hus eller att de lärt sig saker om ön de inte visste. Exemplar har placerats på allt från äldreboenden och väntrum på vårdcentraler till biblioteket.

– Jag tycker det är roligt med lokalhistoria och vad som finns runt ikring mig. Det är kul med människorna man lär känna och att lära sig mer om sin omvärld, säger Patrik.

Fjälls kiosk låg på Stockholmsvägen 40. Så här såg den ut åt 1959.

Lidingö Hembygdsförening/okänd