När du tagit din medicin hamnar en del i toaletten när du kissar. Och kanske slänger du, eller spolar ner, läkemedel som blivit över?
Det visar sig sedan i Region Stockholms vattenprover.
Den här dagen tas ytvattenprover vid Centralbron samt utanför Lidingö och i Oxdjupet.
– Provet vid Centralbron är referensprov, det tas ju i Mälaren, där vi får vårt dricksvatten. Inga av Stockholms stora avloppsreningsverk har sina utlopp här, säger Johanna Borgendahl, projektledare vid hållbarhetsavdelningen.
Prover i Saltsjön
De andra proverna visar vad som kommer ut via avloppsreningsverken i Käppala och Henriksdal. Reningsverken är inte byggda för att bryta ner läkemedel, så en stor del hamnar i Saltsjön.
Pekka Pääkkö
Robert Karlström jobbar med vattenprovtagning. Tomas Eriksson (MP) är stolt över regionens arbete med att mäta medicinrester i vattnet.
Mätningarna har gjorts sedan 2005.
– Det är en unik mätserie, ingen annan har mätt lika länge. Vi ser vilka substanser som finns i vattnet och om halterna överstiger de nivåer där det finns risk för negativ miljöpåverkan, säger Johanna Borgendahl.
Fisken blir steril
25 olika substanser har identifierats som är viktiga att hålla koll på. En riktig värsting är diklofenak, som finns i många smärtstillande preparat.
– Det ger skador på fiskarnas gälar, njurar och hud.
En annan är könshormoner, som finns i p-piller. Det kan påverka både fiskar och groddjur så att de inte kan reproducera sig.
Psykofarmaka påverkar beteendet
Antibiotika kan, förutom att orsaka tillväxt av resistenta bakterier, även vara giftiga för de djur och växter som lever i vatten.
Psykofarmaka är också en stor del, där exempelvis ämnet oxazepam, som finns i ångestdämpande och lugnande mediciner, kan ge beteendeförändring hos fisk.
– Man har sett att abborrar blivit mindre skygga vilket kan leda till att de lättare blir tagna av gäddor, säger Johanna Borgendahl.
Klok förskrivning
Region Stockholm arbetar för att minska medicinutsläppen. Ett sätt är att via ”Kloka listan” rekommendera läkemedel som har så lite miljöpåverkan som möjligt.
Sjukhusen ska heller inte köpa in mer än vad som går åt, så de slipper kassera utgången medicin. Man utreder också om punktrening vid sjukhusen kan göras.
Spola inte medicinen
Men det är bara fem procent av alla medicinrester som kommer från sjukhusen. Resten kommer från hemmen. Kroppen tar inte upp allt, utan det som blir över går ut med urinen.
– Först och främst ska man följa läkarnas rekommendationer. Patientens bästa är det viktigaste. Men om man behöver smärtstillande kan man undvika preparat med diklofenak, det finns likvärdig medicin. Sedan ska man alltid lämna in överblivna läkemedel till apotek, säger regionrådet Tomas Eriksson (MP).
Det gäller även medicinska plåster, pulverinhalatorer och salvor.
Effekt tar tid
Men det är ingen quick fix. Om man i dag minskar de mest miljöskadliga läkemedlen kan det ta tiotals år innan det får effekt i miljön, eftersom de bryts ner väldigt långsamt.
– Våra mätresultat går upp och ner, det finns ingen tydlig trend. Men mätningarna visar om det finns ytterligare substanser som ska prioriteras, eller om någon substans minskat, säger Johanna Borgendahl.