Algblomning, övergödning och industriellt överfiske. Nyheterna om Östersjöns vattenstatus är sällan positiva. Men på Utö försöker man hjälpa ekosystemet i Östersjön att hitta balansen igen.

Där har den lokala miljöstiftelsen Initiativ Utö skapat tre våtmarker. Därifrån har det spridit sig till andra skärgårdsöar, som Ornö där en våtmark stod klar i slutet av förra året.

En våtmark på land i Gruvbyn på Utö.

Privat

– Våtmarkerna stannar upp vatten från skog och mark som ofta innehåller höga mängder fosfor och kväve. Där filtreras det sedan innan det rinner ut i Östersjön. Våtmarker är också bra för rovfisken som får en fredad plats att leka och leva, det är som gäddfabriker, säger Thomas Hjelm, en av initiativtagarna.

Nu har de sjösatt nästa steg i ett försök att rädda Östersjön – att också ha våtmarker ute till havs.

Flytande våtmark i en vik vid Utö, som ska fånga upp överflödigt fosfor ur vattnet, kom på plats i början av maj.

Privat

Enda i världen

Nere vid Gruvbryggan på Utö tar Thomas Hjelm och Robert Cederlund, ordförande Initiativ Utö, emot en last för att bygga en flytande våtmark. De lastar av solceller, batterier, pumpar, slangar och växter. Delarna ska byggas ihop till en pyramid på sex gånger tre meter och sättas på en flotte i en av Utös vikar.

Den flytande våtmarken har konstruerats i Österrike och levererades till Utö i början av maj.

Maria Nykvist

Det är en första pilot i sitt slag i världen, och den ska fånga det fria fosforet i vattnet runt omkring flotten. Solcellerna ska driva pumparna och fosforet ska gödsla pyramiden av vassväxter.

– Ute i havet ligger gamla synder från utsläpp i bottensedimentet, och när det blir syrefritt så släpper fosforet och stiger uppåt, och då gödslas Östersjön underifrån. Det är därför vi får algblomning, säger Thomas Hjelm och fortsätter:

– Det pågår hela tiden en sådan process där ute och då vill vi ta fosforet innan det börjar övergöda. Det är det projektet syftar till.

Testats i labb på KTH

Projektet görs tillsammans med forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH, och får finansiellt stöd av Nordiska ministerrådet.

Innan våtmarken sjösattes i början av maj har systemet testats i labb på KTH. Där visade resultatet att vattnet innehöll 90 procent mindre näringsämnen och 50 procent mindre fosfor, berättar docent Zeynep Cetecioglu Gurol.

– Om vi kan få de resultaten också på plats är det väldigt bra. För Östersjöns tillstånd är kritiskt och det finns nästan inget syre. Men om vi kan få bort fosfor både vid ytan och på botten tror vi att det blir mer syre, vilket i sin tur kan leda till mindre algblomning och mer fisk. Jag vet inte hur länge det tar innan vi skulle kunna vara där, men huvudpoängen är att det blir bättre kvalitet på vattnet i Östersjön, säger hon.

Forskaren Zeynep Cetecioglu Gurol från KTH tar prover vid flotten på Utö.

Privat

Löpande under sommaren ska vattenprover analyseras och i början av september ska en utvärdering göras. Sedan vill man också säkerställa att systemet klarar vinterförhållanden till sjöss, berättar hon.

Går allt väl hoppas de att projektet kan skalas upp så att det blir många flytande våtmarker på Östersjön.

– Kan vi rensa upp i vikarna så är det jättebra, för det är där vi badar och där som fiskarna föds, leker och växer upp. Jag ser framför mig en stor pråm som man kör in i en vik och efter en tid flyttas pråmen vidare till nästa, säger Thomas Hjelm.

Cirkulär tanke

Han menar att det är viktigt att tänka cirkulärt och ta vara på både fosforet och det som odlas på den flytande våtmarken. Men en utmaning är att det är bräckt vatten, alltså att det är salt i vattnet. Det måste också säkerställas att det som odlas inte är hälsofarligt.

– Det är något vi tittar på. Om det är för mycket salt måste det bort, och nu har vi byggt så att växterna högst upp renar från salt och därefter kväve och fosfor. Det vore häftigt om man kan odla växter som man faktiskt kan använda, som går att äta eller som blir foder till djur.