Totalt handlar det om ett område på 18 hektar på Järvafältet, precis norr om Tensta och Hjulsta, som görs till begravningsplats. Här kommer den första gravsättningen att kunna ske om drygt ett år.

Alla stockholmare kommer kunna begravas på platsen, oavsett tro eller livsåskådning: Det finns både minneslund, askgravlund, urngravar och kistgravar.

– I dag har vi haft en orättvis fördelning av gravplatser. Många människor som har bott till exempel här i Järva och har haft muslimsk trosbekännelse har fått begravas vid Strandkyrkogården söder om stan, det är en väldigt lång resväg för anhöriga, säger Svante Borg, chef för kyrkogårdsförvaltningen.

Svante Borg, chef för kyrkogårdsförvaltningen.

Svante Borg, chef för kyrkogårdsförvaltningen.

Emma Löf Hagström

Dyrare än väntat

Den första etappen av Järva begravningsplats beräknades från början kosta 357 miljoner. Nu är prognosen uppe i 406 miljoner – en ökning på ungefär 50 miljoner, något som dock inte är speciellt anmärkningsvärt, menar Svante Borg.

– Budgeten hade kostnadsläget från 2018 och antogs 2019. Nu bygger vi med en kostnad för 2023–2024. På grund av överklaganden blev det förseningar, och i dag ser byggkonjunkturen helt annorlunda ut, allt har blivit dyrare. Men jämfört med många andra byggen har våra kostnader inte stigit lika mycket.

Hur finansieras det?

– Det är viktigt att säga att det betalas av begravningsavgiften. Stockholms stad lånar pengar, och vi betalar av lånet på ett stort antal år, med hjälp av begravningsavgiften. Så det är inte de ordinarie skattepengarna som betalar det här, säger Svante Borg, och påpekar att man bygger på något som kommer kunna vara på platsen i flera hundra år, och att avskrivningstiden är lång.

Det nya ceremonihuset är det Svante Borg är mest stolt över i bygget.

Det nya ceremonihuset är det Svante Borg är mest stolt över i bygget.

Emma Löf Hagström

Bygget av ceremonihuset pågår för fullt, med ett stort triangelformat fönster ut mot skogen.

Bygget av ceremonihuset pågår för fullt, med ett stort triangelformat fönster ut mot skogen.

Emma Löf Hagström

Återställt våtmark

Protesterna kring begravningsplatsen har bland annat kritiserat bygget för att skövla många träd. Runt 2 000 har avverkats för att vara exakt.

Enligt Svante Borg planteras ungefär lika många nya träd. Man har även återställt en våtmark på platsen, där fåglar redan börjat häcka.

Man har återställt en vårmark vid bygget.

Man har återställt en vårmark vid bygget.

Emma Löf Hagström

Det byggs, förutom gravplatser, även en tio meter hög ceremonibyggnad med ett stort fönster som vätter ut mot skogen.

– Det här är det vi är mest stolta över. Ett ceremonihus dit alla är välkomna. Är det så att man vill ha sina religiösa attribut tar man med sig dem in, sedan tar man med dem ut, berättar Svante Borg.

Utanför byggnaden finns en gigantisk trappa som leder upp till en väg som byggs längs Granholmstoppen, men som nedifrån ser ut att gå rakt in bland molnen.

Svante Borg ler.

– Var den här trappen leder... Ja, för vissa leder den kanske till himlen faktiskt, men för andra – kanske inte.

Stairway to heaven... eller annan valfri plats.

Stairway to heaven... eller annan valfri plats.

Emma Löf Hagström