Det är säsongens första match för Hammarbys herrlag. Innan avspark spelas Kenta Gustafsson i högtalarna på Tele2 Arena. Det är 20 år sedan den kände Bajensupportern dog och "Just i dag är jag stark" blev fotbollslagets inmarschlåt.

Från övre etage vecklas det ut enorma tygstycken med rader ur låten. Samtidigt hissas ett gigantiskt, handmålat porträtt i gråskala av Kenta med en cigg i munnen upp framför kortsideklacken.

Den här koreografin är vad som kallas tifo – där supportrar med visuella uttryck visar sitt stöd för laget. De är också fokus för Södermalmsbon Per Cornells bok Tifo – Visionärerna i Hammarby.

– Det är en konstnärlig uttrycksform som är intressant i sig men som även säger något om samhället och den rika floran av subkulturer som finns inom fotboll, säger Per Cornell.

Hammarbys tifo vid herrarnas säsongspremiär 2023, vilket var en hyllning till Kenta Gustafsson.

Frida Klintholm

Hämtat från kontinenten

Kulturen uppstod i Italien och tog sig till Sverige i början av 1990-talet.

– Det är en världsomspännande kultur och anledningen till det tror jag är det starka visuella uttrycket. Varför den är så stor i Sverige är svårt att säga, men vi har också en supporterkultur här som nästan är bättre än vad vår fotbollskvalitet förtjänar.

Upphovspersonerna är lagens ultrasgrupper, alltså några av de mest aktiva supportrarna. De vill sällan uttala sig i media och brukar ha en misstänksam inställning till utomstående. Men Per Cornell fick hänga med de som gör Hammarbys tifon under ett års tid.

– De släppte in oss bakom kulisserna. Jag valde en metod där jag inte frågade mig fram, utan kavlade upp ärmarna och jobbade med dem och var med i processen. Jag var med på spånmöten, släpade grejer, målade och preppade på arenan dagen innan.

Varför är det så hemlighetsfullt?

– Det ligger i kulturen att kulturen att värna kollektivet och gruppen, i stället för att framhäva sig själv. Sedan är det även så att många delvis sysslar med saker som inte är lagliga, som pyrotekniken som är ett självklart inslag i ultras och tifokulturen.

Hur och var ett tifo blir till är det få som känner till – men i boken får läsaren en inblick bakom kulisserna.

Marcus Beckford

"En match i matchen"

I boken beskriver Per Cornell bland annat hur gänget kämpar med att beställa hem 7,5 kilometer vitt tyg inför säsongen. Det är ingen billig historia att ro allt i land och allt bygger på engagemang från eldsjälar, bidrag från fans och i princip obegränsat med gratis arbetskraft.

Enligt Per Cornell kan ett större tifo, som vid en premiär, kosta 100 000 till 200 000 kronor. Efter att de använts kastas materialet utan vidare ceremoni.

– Det har varit roligt att se hur seriöst de jobbar med det här. När det är igång så triggas de större lagens ultrasgrupper av varandras tifon. Det blir en match i matchen.