Det är fredag och på Lovisedalsskolan serveras korvbuffé med rostad potatis och tzatziki. Potatismos finns också kvar sedan gårdagen. Det finns fyra sorters korv att välja på: vanlig varmkorv, chorizo, bratwurst och salsiccia.

Eleverna tar för sig och köket får numera ladda upp större mängder till luncherna.

– De tar mycket mer av maten och äter faktiskt upp mer än förut, säger Robert Heribertsson. Det är positivt såklart. Förändringen har kommit stegvis och inte förrän man stannar upp och tänker efter märker man att vi lagar mer mat än förut. 

Lagar 20 kilo mer

Om det tidigare gick åt 50 kilo pasta till en lunch får han och kollegerna i dag koka 70 kilo. När det är fisk på menyn har åtgången ökat från 40 till 60 kilo.

Samtidigt stiger matpriserna sedan förra året och i Vallentunas skolkök har menyerna ändrats. Helt kött, svensk kyckling, hamburgare och köttbullar utan sås serveras inte lika ofta.

Kommunen vill ha så mycket närproducerad och svensk mat som möjligt i skolmatsalarna. Men vid sidan om avtalen med lokala köttgrossister finns nu också billigare avtal för importkött.

Robert Heribertsson sköter numera inköpen själv. De görs dagligen för att han ska kunna fånga upp snabba erbjudanden.

Ute i matsalen sitter klass 2 C med sin mentor Helene Eriksson. De allra flesta har redan hunnit ätit upp maten. 

Köper inte ost

Men Benjamin Sanders har kvar en varmkorv och två ugnsstekta potatisar på tallriken. Han säger att han oftast äter upp maten och slänger bara ibland.

– Men jag brukar slänga ganska lite. Det bästa jag vet är hamburgare och sushi.

Några har hört sina föräldrar prata om att maten blivit dyr.

– Mina föräldrar brukar säga det. Vi köper ingen ost, den har blivit så dyr. Så vi äter inte ostmackor längre. Förut åt vi hamburgare och tacos hela tiden. Nu är det mer köttfärssås och så. Det är faktiskt bra, säger Isabelle Koecky. 

Robert Heribertsson tycker sig se en större mottaglighet hos barnen för grönsaker och nya ingredienser.

– Jag tycker nog att de är mer toleranta överlag.

Han jobbar sedan flera år med att vänja barnen vid att äta grönsaker.

Så frågan är om barnens aptit beror på hans pedagogik eller på att de helt enkelt är hungrigare.

– Jag vill inte ta åt mig äran men det vore tragiskt om det är för att de är hungriga.

Tagit mycket för givet

Kanske kan det ligga något sunt i att lära sig att inte ta mat för given.

– Ja, jag tror det. Vi har nog tagit lite mycket för givet. Det har varit lite mycket filéer och entrecoter. Vi måste nog tänka om på alla plan när det gäller maten.