– Vi behöver inte bli vegetarianer. Men vi måste äta betydligt mindre kött och mer växtbaserad mat, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

Hennes forskargrupp har utifrån data om vad svensken äter delat in oss i tre grupper. En med mycket kött och chark, en med mindre kött och mer grönt och en mer klimatsmart kost.

Tricket är att utifrån vad folk brukar äta skruva lite på måltiderna så att de genererar mindre koldioxidutsläpp men ändå är näringsrika. Forskarna tänker att om man bevarar så mycket som möjligt av de ursprungliga kostmönstren är det lättare att acceptera omställningen.

– Vi jobbar med de offentliga måltiderna, och har drivit projekt i skolor i Botkyrka, Uppsala och Lund. Vi tog den vanliga skolmaten, optimerade den och minskade utsläppen med 20-40 procent utan att barnen åt mindre eller slängde mer mat.

Mer av det här blir det om vi ska äta klimatsmart.

Ingrid Johansson

AI håller koll på utsläppen

En bonus är också att maten blir både billigare och mer näringsriktig. Men menyplaneringen är en utmaning, förklarar hon, och forskargruppen har sökt pengar för att skapa ett verktyg som kan optimera menyer med hjälp av artificiell intelligens, AI.

Köken ska kunna utgå från sina bästa recept och få ut en färdig menyplan för en eller flera veckor som uppfyller alla kriterier på näring, växthusgasutsläpp och kostnader.

Max 1,6 kilo

Maten vi äter genererar 4-5 kilo koldioxid varje dag. Vi behöver ner till max 1,6 kilo per dag om klimatmålen i Parisavtalet ska nås.

– Köttkonsumtionen har fördubblats de senaste decennierna. Den nordiska näringsrekommendationen är nu max 350 gram rött kött eller chark per vecka, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Spannmål blir djurfoder

Att kött orsakar stora utsläpp beror främst på att det krävs stora mängder djurfoder för att producera det.

– 70 procent av spannmålen blir djurfoder, medan vi människor äter 15-20 procent av det som produceras. Av den soja som odlas går 90 procent till djurfoder. Med en minskad djurhållning skulle jordbruksmarken kunna användas till att mätta en växande befolkning och till att låta skogen växa och ta upp koldioxid.

Frukt och grönt som importeras är inte lika stora miljöbovar som man kan tro. Enligt Liselotte Schäfer Elinder står transporterna bara för cirka tio procent av utsläppen.