Det var en av årets första snöiga dagar, när Kungsholmsbon Birgitta Löwstett på en promenad råkade ut för en olycka vid Kungsbroplan.
– Jag flög omkull på en isfläck. Benen bara försvann under mig. Jag tog emot mig med handleden, och kände direkt att den blev bruten, berättar hon.
Birgitta Löwstett tog en taxi till S:t Görans sjukhus, där de konstaterade att hon fått en fraktur.
– På sjukhuset berättade de att de får in en fraktur i halvtimmen av att folk ramlar, säger hon.
Upprörda röster
På sociala medier sprids bilder tagna runt om i stan, föreställande isfria cykelbanor jämte snötäckta gångstråk.
Likadant var det vid Kungsbroplan, där Birgitta Löwstett halkade.
– Cykelbanorna var rensade och fina, medan trottoarerna är slabbiga och moddiga. Det är under all kritik, säger hon.
Den bilden delas av många, som på senare tid hört av sig till Mitt i och menar det ser ut som att cyklisterna prioriteras på fotgängarnas bekostnad.
Priolista
När snö hastigt faller över Stockholm har staden en prioriteringslista de utgår ifrån för att hålla halkan i schack. I första hand ska vägar för fotgängare plogas och halksäkras, sedan cykelvägar och i tredje hand vägar med kollektivtrafik.
Utöver det har det även tagits fram nya tekniker för sopsaltning av stadens högst belastade cykelbanor, som sedan det startade som ett testprojekt 2013 blivit en permanent del av snöröjningen.
Men många cyklister menar att underhållet av flera vältrafikerade cykelstråk har inte heller hållit måttet. En av dem är Jon Jogensjö från nätverket Cyklandeombud i Stockholms län.
– Jag är lite förvånad att det inte fungerar, eftersom det varit allvarliga brister gällande snöröjningen på gång- och cykelbanor i flera år. De borde fått ordning på det nu, säger han.
Problematiska stråk
För cyklisternas del pekar Jon Jogensjö bland annat ut cykelbanorna längs Tranebergsbron, och Norrmälarstrand mot Danvikstull som problematiska.
– Där finns stora brister. Snö och slask som frusit, och det finns spår i isen som gör det svårt att styra även för de som har dubbdäck. Det känns otryggt, säger han.
– Den som är van att cykla mountainbike i skogen, den klarar hinder och is. Men det här handlar om vardagspendling. Barn, äldre, personer med funktionsvariationer, alla ska kunna cykla utan behöva vara rädda för att ramla.
Onödiga olyckor
En vecka efter Birgitta Löwstett ramlat var hon tillbaka på sjukhuset för operation. Idag är handen i gips, och de promenader hon tar sker med ett fast grepp om sambons arm för stöd.
– Det känns så onödigt. Just där här året hade man trott att staden skulle göra att för att undvika att belasta vården med här typen av onödiga olyckor.
"Jag förstår att det retar folk"
Från stadens håll är man medveten om att det kan uppfattas som att cyklisterna prioriteras över fotgängarna, speciellt vid de sträckor där cykelstråken sopsaltats.
– En plogad och sandad väg blir aldrig lika fin som en sopsaltad, som nästan ser eluppvärmd ut. Jag förstår att det retar folk, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).
I stan sopsaltas 20 mil cykelväg. 15 mil av dem delas med gångväg som får samma behandling. På de resterande fem milen kan maskinerna inte nå intilliggande gångbanor eller trottoarer, förklarar Daniel Helldén.
– Det gör att det upplevs som att vi inte prioriterar gående.
Testat ny teknik
Staden har också testat att köra sopsaltarmaskinerna bara på trottoarer, men enligt Daniel Helldén fungerade det "sisådär", eftersom de inte var anpassade för underlaget.
Inför förra säsongen veks även flera miljoner till att ta fram nya maskiner och teknik, som skulle vara speciellt anpassade för just trottoarer och gångbanor.
– Men den vintern snöade det knappt, så vi kunde inte gå vidare med projektet eftersom det inte fanns något att utvärdera. Men pengarna finns kvar i år, så vi gör det nu istället, säger Daniel Helldén.
Samtidigt knorras det även över de prioriterade cykelstråken.
Hur kommer det sig att sopsaltningen inte fungerar på flera av dem?
– Att det ser olika ut i olika områden kan bero på att vi har olika upphandlingar och entreprenörer. En anledning skulle kunna vara att de är olika uppsjungna på tekniken. Flera områden har nya anställda, som då är nya på maskinerna. Det är något vi noterat och kommer följa upp, säger Daniel Helldén.