Förra året hade Patientnämnden 906 ärenden som rörde akutsjukhusens mottagningar, närakuterna och barnakuterna, mot runt 700 innan pandemin.

Av dem handlade 141 om långa väntetider, en fördubbling mot föregående år.

Enligt en rapport från Patientnämnden beskriver patienter också hur de under väntetiden haft behov av omvårdnad, till exempel få gå på toaletten eller ta sin medicin, utan att få hjälp.

En vanlig synpunkt är också att hjälp uteblivit efter att de tryckt på larmknappen.

Många klagar också på att de vid långa väntetider inte erbjudits mat, något som kan få konsekvenser vid diabetes och andra sjukdomar.

Allt längre väntan

Patientnämnden skriver i ett pressmeddelande att de under lång tid haft bevakning på ärenden som rör akutmottagningarna. 

– Under de senaste åren har vi kunnat se en ökning både gällande det totala antalet ärenden och ärenden som specifikt rör synpunkter på långa väntetider, säger Maja Wessel, tillförordnad förvaltningschef.

Tufft för barn

Av alla ärenden gällde tio barn under 18 år.

I flera uttrycks frustration över personal som inte har tålamod med ledsna barn. Föräldrar tycker också att barn borde prioriteras vid närakuterna.

Samtidigt har många förståelse för personalens situation.

–  I flera fall har vi sett att patienterna faktiskt uttrycker en förståelse för att personalen har en hög belastning och att väntetid kan förekomma, säger Maja Wessel.

Patientnämnden hjälper till att få klagomål eller synpunkter besvarade av vårdgivarna, vilket ska bidra till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet.