– Hej! Ett ögonblick, jag ska bara göra klart det här, säger Mikael Windahl och fyller på en 600-kilossäck utsäde i såmaskinen.
Mitt i Värmdö träffade honom tidigare i år när han jobbade med vårsådden på en åker på Ingarö, nära Södersved. 6,7 hektar åkermark skulle då sås med bönor, vete och gräsfrö.
Mikael Windahl har sin bas på Säby gård: "Det är en livsstil att vara bonde, ingen dag är den andra lik och man lever nära naturen. Det gillar jag. Jag testade att jobba på Posten i två veckor men tröttnade snabbt."
Pekka Pääkkö
Mikael Windahl är tredje generationen bonde på Säby gård och brukar totalt 420 hektar mark varje år. Han är den enda som odlar spannmål, åt andra eller på mark som han arrenderar av olika gårdar i Värmdö.
– Det är bara jag och Malma gård som lever på lantbruket i Värmdö i dag, säger han.
200 ton vete gått förlorad
Men det är hela tiden en dragkamp med kommunen om marken. De senaste tio åren har cirka 30 hektar försvunnit från mark som han arrenderar, till förmån för bostadsbyggande, gång- och cykelvägar och vägar, enligt Mikael Windahl.
– När odlingsbar mark försvinner, minskar möjligheten att producera livsmedel. Samtidigt vill man öka försörjningsgraden av livsmedel i Sverige, säger han.
Den här dagen sås bönor och vete, och en mindre del gräsfrön.
Pekka Pääkkö
Mikael kan producera sju ton vete per hektar och år. Det betyder att totalt 200 ton vete har gått förlorad i Värmdö de senaste tio åren.
Ett färskt exempel är bygget av 26 nya bostadsrätter på Säby säteri, som kommunen sagt ja till. Det överklagades av Mikael i egenskap av granne, men kunde inte prövas eftersom han inte äger marken intill säteriet.
– Jag förstår att Värmdö måste kunna växa och utvecklas, men det måste ske i symbios med oss som redan bor här, säger han, och tillägger att man kan till exempel dra gång- och cykelvägar på ett sätt så att de inte förstör odlingsmark.
Under vårsådden är arbetstider som 04-21 inte alls ovanligt, enligt Mikael Windahl, som också är ordförande i lokalföreningen Lantbrukarnas riksförbund på Värmdö.
Pekka Pääkkö
"Går inte bara att återskapa"
David Fridolin, handläggare på enheterna för lantbruk och landsbygdsutveckling på länsstyrelsen, säger att det har skett en förändring de senaste 60 åren, att mer odlingsmark har tagits i anspråk.
– Jordbruksmark är en ändlig resurs. Det är näringsrik matjord som det tagit hundratals år att ta fram, inget man bara återskapar. Det går inte att bara börja odla igen om bostäderna tas bort, säger han.
Bästa odlingsmarken ligger ofta nära städer, precis där man vill bygga, tillägger han, så intressekonflikter är vanliga. Samtidigt är det viktigt att behålla jordbruksmark.
– Just nu produceras bara hälften av all mat vi äter i Sverige, säger han.
Sju ton vete per hektar och år kan Mikael Windahl från Säby gård producera. Det betyder att totalt 200 ton vete har gått förlorad i Värmdö de senaste tio åren.
Pekka Pääkkö
Länsstyrelsen får ärendena på sitt bord som remissinstans, och vid överklaganden.
– Lagen säger att det krävs ett väsentligt samhällsintresse för att få ta odlingsmark i anspråk. Vi bedömer allt från fall till fall och försöker hålla koll på prejudicerande domar.
Klart: Nya ägaren bygger om Säby säteri till brf:er
De nya ägarna till Säby säteri, Äby fastigheter AB, har nu fått godkänt att bygga totalt 26 lägenheter.
18 i säteriets herrgårdsbyggnader och åtta i tre separata hus.
Den 14 april stod det klart att Värmdö kommun säger ja till det nya bostadsbygget ute vid Säby Säteri på Ingarö, som Mitt i tidigare rapporterat om.
Sedan ett år tillbaka finns det redan ett bygglov för 18 nya lägenheter inne i säteriet. Nu har tre nya hus med åtta lägenheter och ett garage alldeles intill säteriet fått grönt ljus.
– I sammanhanget är det ett ganska litet tillskott, säger Linda Nygren (S), ordförande i kommunens bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Lägenheter och garage
Det rör sig om ett hus med tre lägenheter med en boyta på cirka 140 kvadrat vardera i två plan, ett hus med tre lägenheter i samma storlek, där ett befintligt hus på platsen rivs, och ett hus med två lägenheter som blir en ombyggnation av befintlig byggnad. I den senare blir boytan cirka 100 kvadrat vardera.
Slutligen planerar man att bygga ett garage med carports på 325 kvadrat. Alltihop precis intill Säby säteri.
Ska inte förfalla
Byggplanerna har fått kritik av bland annat arrendatorn till grannfastigheten Säby gård som i ett remissvar skrev att bygget är "ytterst olämpligt" och att det finns risk för konflikter ”när de som ska bo i lägenheterna kommer att klaga på lukt från djur och gödsel, ljud från torkanläggningar och maskiner och damm från fälten”.
Bygglovskontorets inställning till det är att det är flera hundra meter bort och flyttar man ut på landet får man tåla lite lukt och traktorljud.
Det här projektet är nödvändigt menar Linda Nygren (S).
– I grunden handlar det om att konferensanläggningen inte överlevde pandemin. Därför ville man förra året möjliggöra att ta hand om de fina husen och miljön genom andra användningar. Så att det inte ska stå och förfalla.
Säby säteri
Första gången Säby gård nämns i historieböckerna är 1570. Från 1651 till 1903 ägdes Säby av släkten Leuhusen.
Sitt nuvarande utseende fick Säby i början av 1900-talet då man byggde på två våningar och lade på en putsad fasad.
År 1999 till 2020 drevs säteriet som hotell- och konferensanläggning.
Nya ägarna Äby fastigheter AB köpte Säby säteri med tillhörande mark 2021.
Källa: Säby gård Ingarö och Värmdö kommun