I början av 70-talet beslutades det om att bygga helt nya stadsdelar i norra Järva, som delar av miljonprogrammet.

Några år tidigare hade Rinkeby och Tensta påbörjats på andra sidan Järvafältet, och nu var det dags för Husby och Akalla att ta form.

Den största byggaktören på platserna var Svenska Bostäder, som uppförde nästan 6 000 lägenheter där över 10 000 personer skulle bo – något som fortfarande i dag kvalificerar som bolagets största byggprojekt någonsin.

Lekplats i Akalla vid Sibeliusgången 18, 1977.

Jan Gustavsson

I år är det exakt 50 år sedan arbetena satte i gång, vilket kommer firas ordentligt på olika sätt, lovar Caroline Dahlbom, social hållbarhetsstrateg på Svenska Bostäder.

–  Vi är stolta över vårt Akalla och vårt Husby och över att vara en del av historien. Det är en ynnest att få äga och förvalta fastigheter här och vi vill såklart uppmärksamma jubilarerna och dela historien med våra hyresgäster, säger hon.

Samtal i Husby centrum, Edvard Griegsgången 18-20, 1975.

Jan Gustavsson

En del av något större

Den som vistas i Husby eller Akalla har säkerligen redan märkt av delar av firandet.

Svenska Bostäder har nämligen förstorat upp nästan 200 bilder med olika motiv på hus och människor från området när det begav sig, och börjat sätta upp dessa i tvättstugor, trapphus, miljöstugor, och på offentliga platser som i Husby centrum och Akalla by.

Husby centrum, Edvard Griegsgången 18-20, 1977.

Jan Gustavsson

Tanken är att alla ska kunna ta del av bilderna och att de ska väcka känslor och tankar.

– Vad en bild förmedlar är ju upp till betraktaren, men det här är ögonblick tagna i stunden av en svunnen tid, där mycket är sig likt och väldigt mycket är förändrat. Bilderna är en del av historien från en plats och en tid som möjligen kan väcka nostalgi, nyfikenhet och glädje, säger Caroline Dahlbom.

Bostadsbygge vid Sibeliusgången 22-28, 1975.

Jan Gustavsson

Förhoppningsvis kan betraktaren, som kanske är född, vuxit upp, lever eller verkar i någon av stadsdelarna, få delar av sin identitet grundad av att se bilderna, tror hon.

– Jag hoppas det kan bidra till känslan av att känna sig som en del av någonting större.

Hur länge sitter bilderna uppe?

– Från början hade vi tänkt att de skulle sitta året ut. Men nu när vi fått se resultatet och hur fint det blir, pratar vi om att låta dem sitta så länge de är hela, rena och snygga. Vem vet, kanske ytterligare 50 år?

Lekande barn vid Trondheimsgatan 10-14, Husby, 1974.

Jan Gustavsson