Det är ljust, fräscht och de stora kedjorna är representerade. Vid en första anblick ser Fältöversten ut som vilken galleria som helst. Men frågar du stammisarna är det något helt annat.

– Jag har nog aldrig varit i Fältöversten utan att träffa någon jag känner. Och jag är där nästan varje dag. En nick och ett leende – sedan är samtalet igång. Om Östermalm är en småstad i storstaden, är Fältöversten dess hjärta.

Helene Sjöman har bott runt Fältöversten i hela sitt liv – och skildrar miljön i sina spänningsromaner.

Pressbild

Helene Sjöman är Östermalmsbo i tredje generationen, och räknar hon med sitt barnbarn har de bott i kvarteren runt Karlaplan i fem generationer. Hon minns hur hon som liten promenerade med sin mormor den korta biten från lägenheten på Linnégatan.

– Det var väldigt roligt att gå runt på Tempo och titta. De hade allt – kläder och tyger också – och hade man riktig tur behövde man något klädesplagg och fick handla.

När Helene började sjuan fick hon lämna lilla Djurgårdsskolan och byta till Gärdesskolan. Där lekte man inte längre kurragömma på rasterna, däremot började en del tjuvröka cigaretter.

– På fredagarna var det disco på fritidsgården på baksidan av Fältöversten, mot Valhallavägen till. Det var inget konstigt med det, men jag var tvungen att gå raka vägen hem efteråt.

Skärmtid. Två barn passar på att titta på tv under ett besök i Fältöversten.

Bo Gyllander

Fritidsgården var ett självklart inslag när Fältöversten stod färdigt 1973, under slutet av miljonprogrammet.

De sociala ambitionerna var höga; Förutom kommersiella butiker fanns en lång rad servicefunktioner med allt från post och bank till socialkontor, försäkringskassa och poliskontor. De drygt 500 nya lägenheterna skulle dessutom ge fler stockholmare möjlighet att flytta till Östermalm.

Projektet fick även internationell uppmärksamhet.

– Politikerna arbetade aktivt för att differentiera befolkningsstrukturen i en rik och burgen stadsdel, säger journalisten och författaren Jonas Malmborg.

Det stora utbudet av servicefunktioner har Fältöversten gemensamt med andra områden från den epoken. Men till skillnad från exempelvis Malmvägen i Sollentuna där huskropparna ligger glest placerade med grönska mellan är Fältöversten uppbyggd som ett stadskvarter, förklarar Erik Stenberg, arkitekt och lektor på KTH.

– Fältöversten är nästan som ett familjehotell eller kollektivhus från 1950-talet, där bostäder och gemensamma funktioner är staplade på varandra.

Valhallavägen över kvarteret Fältöversten mot kvarteret Djursborg. 1960-1968

Okänd/Stadsmuseet i Stockholm

I romanen Fältöversten från 2013 har Jonas Malmborg skildrat utsatta ungdomar i området runt Karlaplan. Själv växte han upp på Tysta gatan, som han beskriver som en antites till miljonprogrammet. Men Fältöversten var aldrig något getto, poängterar han.

– En del trodde det när jag skrev min bok, men det har jag aldrig påstått. Däremot fanns det en överrepresentation av sociala problem där, en bidragande orsak var att en del av lägenheterna ägdes av socialtjänsten.

I dag är lägenheterna ombildade till bostadsrätter, fritidsgården är borta sedan länge, och häromåret flyttade föreningslivet till billigare lokaler i Hjorthagen. Ytorna mellan husen ovanpå gallerian, bakom de låsta grindarna, är inte längre allmän mark.

– Fältöversten är en intressant spegling av vår tid. Allmännyttan har flyttat ut från innerstan, och de senaste 20 åren har det inte funnits något större socialt intresse i bostadsbyggandet, säger Jonas Malmborg.

Jonas Malmborg har skrivit romanen Fältöversten.

Pressnild

En annan roman där Fältöversten spelar en avgörande roll är Helene Sjömans debut Östermalm-Rivieran: Tur och retur.

– Jag tycker om böcker med spänning och härliga miljöer, säger hon.

Under en bussresa i Nice såg hon ett omaka par som triggade hennes nyfikenhet: Han med kostym och snörskor, hon hade orange kappa och knallrött hår i en igelkottsfrisyr.

”Hur hänger de ihop?” undrade hon. När hon senare fick syn på mannen på Fältöversten frågade hon sig vad som hade hänt med kvinnan.

– ”Nu är cirkeln sluten” tänkte jag. ”Det här får bli början på min första bok.”