Året är 1520. Knappt har danske Kristian II hunnit krönas till kung över Sverige innan han beordrar att stora delar av landets maktelit ska avrättas på Stortorget. Men blodbadet gör honom i princip omöjlig som regent. Bara månader senare lämnar han Sverige.

Runt om i landet bryter uppror ut. En av upprorsledarna var Gustav Eriksson, vars far var en av dem som avrättades på Stortorget.

Motståndet mot det danska styret växer sig starkare. Landskapen sluter upp bakom Gustav Eriksson och 1521 utses han till riksföreståndare. Den av Danmark tillsatta regeringen lämnar Sverige.

Under 1522 och första halvan av 1523 fortsätter stridigheterna. Stad efter stad faller tillbaka i svenska händer och Gustav utses till kung av Sverige i Strängnäs den 6 juni 1523. Han tar då namnet Gustav Vasa, efter den ätt han tillhör.

Han styr kosan mot Stockholm som i två års tid varit belägrat av en svensk här – och 17 juni faller staden.

Målning från 1830-talet som visar Gustav Vasas intåg i Stockholm.

Johan Gustaf Sandberg (1782–1854)

Historisk milstolpe

Midsommardagen 1523 rider Gustav Vasa in i Stockholm. Och på dagen, 500 år senare, uppmärksammas det med ett stort återskapande av segertåget.

– Det är verkligen en historisk milstolpe, värd att uppmärksamma, säger Johan Berglund, en av hundratals som engagerat sig i projektet.

Paraden går från Medborgarplatsen, över Guldbron, längs Skeppsbron, förbi slottet och upp till Stortorget.

I täten ska härolden gå, den som annonserar Vasas ankomst. Efter det följer fänikor, fanor, knektar, smocke män från Dalarna – efter dem Gustav själv – sedan fint folk, ännu en fänika och sist trossen.

– Vi ska gestalta intåget så trovärdigt vi kan. Det blir ett färgsprakande skådespel, säger Johan Berglund.

– Man kan förvänta sig en smak av 1500-talet. Det går också att prata med oss i tåget och ställa frågor, säger Jenny Drakenlind som utklädd till soldatfru ska gå i trossen.

Intågets projektledare Hjalmar Olsson, i rollen som slottsfogden Peder Hård.

Privat

Blev landsfader

Hela tåget ska bestå av runt 250 personer i tidsenlig klädsel. Dessutom väntar sång, musik, dans och historieberättande.

Paraden har tagit runt två år att planera och som avsändare står en lång rad historiska föreningar och eldsjälar. Förutom lite kommunala bidrag är allt ordnat av ideella krafter.

– Det blir något det inte finns chans att uppleva ofta. Nästa gång blir om ytterligare 500 år, säger Johan Berglund.

Befrielsekriget 1521–1523 ledde till att Sverige lämnade Kalmarunionen. Gustav Vasa införde ett starkt centralstyre, en effektiv byråkrati och anses genom införandet av arvmonarki ha lagt grunden till den moderna nationalstaten Sverige.