Resor, konserter, värme och vänskap. Och sång såklart. För 39 år sedan bildades Enskede kammarkör. Nu har den lagts ner.
Första torsdagen utan repetition på kvällen möter vi några av körmedlemmarna på Delselius bageri.
– Det känns lite annorlunda. Jag sa till en gammal körledare att jag ska gå en drejkurs nu i stället. "Nej, du måste fortsätta med musiken" sa hon då, säger Tina Rönnestam som var 13 år när hon började sjunga i församlingens flickkör.
Men för henne känns framtiden som körsångare oviss.
– Är man 50 plus så är man inte jättehet på körmarknaden, och jag har full förståelse för att man väljer yngre om man ska bygga en ny kör. Det har varit ett hårt tryck på körerna nu också efter pandemin.
Klart är att Enskede kammarkör haft stor betydelse för många.
– Visst, folk har kommit och gått. Men det har funnits en grundstomme. Vi har blivit som en familj. Sjungit på bröllop, dop och begravningar. Flera har haft sina barn i kören. Par har bildats. Många i kören pratar om en "EKK-anda" där vi tar hand om varandra, säger Margareta Wahlén som har varit ordförande i kören.
Hon är uppvuxen i Gamla Enskede och gick med 1986. Hos henne och de andra finns en förståelse för församlingens beslut.
– Samtidigt är det en stor sorg för oss. Det här är något jag har gjort i nästan 40 år. Jag kan tycka att vi borde ha fått vara med tidigare i processen, säger Margareta Wahlén.
Själv ska hon vara med i Ceciliakören, en nystartad kör för "daglediga" i församlingen.
"Sett över våra resurser"
Beslutet att lägga ner beror på en omorganisation, berättar Marie Rehnstam som är kyrkoherde i församlingen.
– Vi har sett över hur våra resurser bäst kan komma så många som möjligt till del. Bland annat har vi en stor brist på manliga körsångare och därför har vi startat en körskola för män, säger Marie Rehnstam och fortsätter:
– Vi är medvetna om att många är ledsna för att kören läggs ner och vi har stor förståelse för det. Det är sorgligt. Men alla i kören har blivit erbjudna, eller kommer att bli, att sjunga i någon av våra andra körer. Enskede kammarkör har gjort en fantastisk insats under alla år.
"Kanske hade det gått att skapa mer förståelse om man hade kommunicerat det på något annat sätt. Samtidigt hade det blivit jobbigt hur de än hade gjort det, och allt har en början och ett slut. Jag har kanske inte ett så långt "körliv" kvar, men jag förstår dem som tänker: `vart ska jag ta vägen nu´?" säger Margareta Wahlén.
Angie Gray
Sista resan
Nyligen hade kammarkören en sista konsert i Enskede kyrka och i sommar åker medlemmarna på en sista resa, till Montenegro.
– Jag minns en resa vi gjorde till Rom. Vi skulle sjunga i Peterskyrkan och förväntade oss världens akustik. Men det var som att sjunga i en säck. Sen åkte vi till katakomberna och spontansjöng "Sommarpsalm". Det var en upplevelse, säger Margareta Wahlén.
Lars Brandell har varit med sedan kören startade.
– Jag har tillhört en gemenskap och träffat människor med samma intressen. Ibland när vi har haft konsert eller repeterat så har jag upplevt något ”större”. Nu är jag närmare 90 än 80 år och det är klart att jag har funderat på om jag fortfarande är lika bra på att sjunga som i början, säger han.
– Du ska väl också sjunga i Ceciliakören nu, Lars? frågar Margareta. Lars nickar.