Det sägs ofta att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, och så är det säkert. Men kan vi verkligen luta oss tillbaka när den systematiska diskrimineringen av kvinnor fortfarande pågår ­– även här?

Förra året mördades 11 kvinnor där gärningsmannen misstänks vara en man de en gång älskade.

61 barn har under de tre senaste åren dött efter vårdbrister inom förlossningsvården.

Män tjänar fortfarande i genomsnitt 9,9 procent mer än kvinnor.

Det är bara några områden där ojämställdheten talar sitt tydliga språk.

Den 8 mars uppmärksammas internationella kvinnodagen och världen över anordnas demonstrationer, föreläsningar och debattforum för att lyfta frågor om kvinnors rättigheter. Men kampen drivs i mångt och mycket av kvinnorna själva. Var är männen?

Någonstans där männen däremot är överrepresenterade är på beslutsfattande positioner, i politiken såväl som i bolagens styrelserum.

Vad krävs för att motverka mäns våld mot kvinnor?

För att öka säkerheten för kvinnor och barn på förlossningen?

För att driva upp lönerna inom kvinnodominerande yrken så att kvinnan inte ska vara beroende av mannens högre inkomst?

Jo, det krävs en plånbok. Och någon som öppnar den.

Man kan lägga hur många frågor som helst i ett kvinnofack, men i slutändan drabbas ett helt samhälle av ojämlikhetens konsekvenser.  

För varje mördad kvinna, varje barn som aldrig fick chansen och varje mamma som inte kan betala räkningarna efter en separation går en bit av vår gemensamma trygghet förlorad.