Helgondyrkan är något som den djupt protestantiske kungen Gustav II Adolf ville få bort ur svenskarnas religion. Redan ett halvsekel innan Göteborg grundades av Gustav II Adolf hade hans farbror Johan III avskaffat alla helgondagar i 1571 års kyrkoordning. Så när Göteborg 1621 grundades var, vare sig den heliga Birgittas, den finske biskopens Henriks eller Mårtens gås längre helgondagar.
Men fascinationen för och i viss mån dyrkan av helgon lär ha levt kvar i folkdjupen längre än vad den officiella kyrkan egentligen ville.
Vi vet tyvärr väldigt lite om hur stormaktstidens göteborgare egentligen tyckte och tänkte om religiösa spörsmål då de skriftliga källorna från “vanligt folk” kan räknas på ena handens fingrar.
Ett helgon som vi nästan säkert kan säga aldrig firades i det äldre Göteborg är Patrik eller Sankt Patrick som han heter på engelska. Patrick levde ett par århundraden efter Kristi födelse och var troligen missionär på Irland. Legenderna om Patrick är många, det berättas bland annat om hur han drev ut alla ormar från Irland. Detta ska ha varit symbolik för att det egentligen var druiderna och deras förkristna tro som han drev ut.
Patricks helgondag infaller den 17 mars och den har aldrig haft någon status i Sverige. Vi har inte de Saint Patrick's Days-firanden som är vanliga i till exempel Boston och Chicago. Det som däremot gör Patricks dag relevant är att det under senare år börjat smyga sig in ett firande även i Göteborg.
Irländska pubar som Irish Embassy på Östra Hamngatan respektive Järntorget fyller sina lokaler med fyrklöver och annat Saint Patrick's Days-relaterat pynt. Sina kranar fyller man med företrädesvis stout från det irländska bryggeriet Guinness. Även andra pubar, som mitt stamställe Bishops Arms vid Domkyrkan, har på senare tid börjat uppmärksamma helgonet Patricks dag. Dagarna runt den 17 mars kan du till och med få en grön öl upphälld.
Men att ett irländskt helgon får uppmärksamhet i Göteborg på 2010-talet har näppeligen med någon nyupptäckt helgondyrkan att göra. Istället beror det på den trend som vi sett allt mer av under senare år: en kombination av kommersiella intressen att vilja att sälja och sociala mediers möjlighet att synliggöra mer udda traditioner.
Att pubar i Göteborg kan sälja något mer öl under veckan kring Saint Patrick's day och att glada göteborgare kan lägga upp foton på sociala medier där de iklädda gröna hattar dricker irländsk öl gör att även ett tvåtusen år gammalt helgon från Irland kan få uppmärksamhet.
