Under senaste sammanträdet i Salems kommunfullmäktige yrkade en majoritet bifall för detaljplanen för Södra Hallsta.
Detaljplanen kallades återkommande för ett ”miljöprojekt”; särskilt nämndes den planerade tvärleden som ett sätt att minska koldioxidutsläppen, eftersom den ger en kilometer kortare körsträcka till motorvägen. I syfte att minska koldioxidutsläppen investerar Salems kommun i samhällsplanering som bygger på ökad bilism. Kalkylen går förstås inte ihop. Åtminstone inte om Parisavtalet är rättesnöre.
Redan gjorda investeringar, finansiella transaktioner och nedlagd arbetstid tycks blockera all saklig argumentation. Det ger i vissa fall skäl för oss alla att stanna upp och fundera över hälsotillståndet för det demokratiska styrelseskicket i Salems kommun. Exempelvis uttryckte den förre kommunstyrelseordföranden Lennart Kalderén (M) följande önskan i talarstolen:
”Så hoppas jag att det inte finns onda krafter i Salems kommun som ska överklaga det här projektet, så att vi tappar tron och energin.”
Uttalandet väcker häpnad. Om beslutsfattande politiker inte betraktar demokratiskt legitim opposition som en normalitet – utan rentav som ett tecken på utbredd illvilja – är det snarare ett klart tecken på en osedvanlig respektlöshet mot spelets regler, som inte kan anses höra hemma i en fungerande demokratisk kultur.
Till syvende och sist kommer alla skattebetalare att få betala notan för risken för översvämningar i Rönninge centrum, sänkt grundvattennivå och ökad risk för skogsbränder, som denna detaljplan medför. Våtmarkens kostnadsfria ekosystemtjänster byts ut mot dyra tekniska anordningar och kulvertar. Konsekvenserna sträcker sig över decennier. Det är ansvarslöst gentemot dagens invånare och kommande generationer.