För många av de drygt 8 000 barn med diabetes i Sverige är stödet i förskolan och skolan bristfälligt. Så även i Stockholms län. Det bristfälliga stödet kan ha potentiellt livsfarliga konsekvenser, och medför även sämre skolresultat samt sämre livsinkomster för gruppen visar ny rapport från Svenska Diabetesförbundet. Region- och kommunpolitiker har det yttersta ansvaret för att skolor och barndiabetesmottagningar krokar arm för att säkerställa att alla barn får det stöd de har rätt till.

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn och har kraftig inverkan på barnets hälsa och inlärning. Det är mycket påfrestande att hantera en komplex egenvård för ett barn dygnet runt. Insulin är ett livsavgörande, såväl som ett livsfarligt hormon.

Känner sig som jourhavande läkare

Tyvärr visar vår undersökning bland vårdnadshavare i Stockholmsregionen att bara en av tre av barndiabetesmottagningarna har informerat personalen i skolan om barnets diabetes. Motsvarande andel för hela Sverige är sex av tio. Även på andra områden har länet hamnat på efterkälken. Det medför att många föräldrar får ta ett orimligt stort ansvar för barnets skolgång. För många vårdnadshavare till barn med diabetes finns känslan av vara ”jourhavande läkare” kvar i åratal.

Analysen visar exempelvis att fler föräldrar i Stockholm anser att diabeteskunskapen är låg hos ansvarig skolpersonal jämfört med föräldrar i övriga Sverige. Vidare uppger fyra av tio av respondenterna i länet, att de varje eller varannan dag får ge råd om hanteringen av barnets diabetes till skolpersonal. Det två procentenheter mer än i övriga landet. Barndiabetesmottagningar behöver därför utbilda personalen i skolan utförligt, så de på ett säkert sätt kan hjälpa barnet med egenvården.

Låg kunskapsnivå

På totalen i undersökningen svarar en av tre att de har fått kämpa med skolledningen för att deras barn ska få det stöd hen har rätt till – i Stockholmsregionen är det fyra av tio. Här måste flera rektorer börja ta behoven hos barn med diabetes på större allvar. På samma sätt som i övriga landet uppger hälften i undersökningen att kunskapsnivån avseende diabetes hos skolledningen är låg i regionen. Kombinationen av bristerna i kunskapsöverföring från barndiabetesmottagningarna till skolan och en generell samordningsbrist kan skapa allvarliga och livshotande situationer – och ökar stressen hos vårdnadshavarna, en i förväg hårt ansatt grupp.

Talla Alkurdi är ansvarig

Svenska Diabetesförbundet vill vara med att vända denna utveckling i länet. Vi ser som sagt behov av att barndiabetesmottagningarna tar sitt ansvar för att utbilda skolpersonal. De måste också tillsammans med ansvariga i förskolan eller skolan samordna stödet till barnet. Mottagningarna behöver även följa upp hur stödet fungerar. Personalens kunskap och barnets egenvårdsplan behöver löpande uppdateras. Alla rektorer – på förskolor och skolor – behöver ta sitt lagstadgade ansvar och säkerställa att det finns tillräckligt med kompetent personal som kan hantera diabetes.

Ytterst är detta ett politiskt ansvar. Talla Alkurdi och kollegorna i hälso- och sjukvårdsnämnden, samt skolpolitiker i regionens 26 kommuner, behöver vidta åtgärder så att även barn med diabetes får den skolgång de har rätt till.