Fyra års skillnad i medellivslängd. Så kan hälsoklyftan mellan olika delar av Stockholmsregionen beskrivas.
Ofta seglar hälsoklyftan under radarn, den märks mer långsamt och långsiktigt, när lägre utbildning, inkomst eller arbetslöshet resulterar i sämre hälsa och förtida död.
Under pandemin blev den ojämlika hälsan ännu tydligare. Covid-19 slog med smärtsam precision mot de områden där utsattheten var som störst och hälsan redan var som sämst.
Redan från småbarnsåren
Vissa problem och risker är uppenbara: Fysisk aktivitet, rökning, matvanor. Andra är mindre synliga, som psykisk ohälsa; och alltför många har sjukdomar som de inte ens vet om. Det kan gälla så många som en av fyra med högt blodtryck och en av tre diabetiker.
För att råda bot på den ojämlika hälsan behövs kunskap och verktyg, för vården och för den enskilda människan. Det krävs tidiga insatser, redan från småbarnsåren. Och det krävs resurser. Därför satsar vi i regionen på familjecentraler, hembesöksprogram för barnfamiljer, och hälsokommunikatörer.
Skräddarsy insatser
Vi har infört världens första hälsoobligation för att med innovativa metoder bekämpa diabetes. Samtidigt som vi satsar stort på vårdcentraler och husläkare generellt, riktar vi tydligt resursfördelningen till förmån för områden, mottagningar och framför allt patienter med sämre hälsa och störst vårdbehov.
Nu inför vi också hälsosamtal på försök. Det handlar om att erbjuda ”vanliga” vårdcentralbesökare samtal om den egna hälsan och sedan kunna skräddarsy insatser. Varje människa, oavsett vem man är eller var man bor, är värd den bästa möjliga hälsan.