Regeringen måste sluta agera stoppkloss för den explosion av kreativa och småskaliga företag som bara väntar på att få blomma ut och bidra till tusentals nya jobb på landsbygden och i skärgården.
Det pågår en revolution av den svenska dryckeskulturen, som i mångt och mycket handlar om en passion för lokalt livsmedelshantverk och kvalitet och en välkommen rörelse bort från en förlegad berusningskultur. Till stor del anförs den här revolutionen av småföretagare på landsbygden, som genom sin verksamhet har potential att göra stor skillnad för bygdens livskraft genom att skapa jobb och bidra till besöksnäringen.
Bryggs över hela länet
På drygt tio år har den svenska dryckesbranschen ökat med över 800 procent. År 2021 fanns 728 producenter i Sverige, varav Stockholms län hade flest antal producenter. Men tillverkningen sker i dag i 75 procent av Sveriges kommuner. Typiskt för den svenska dryckesbranschen är den höga närvaron i mer glesbefolkade kommuner. Även i Stockholms län sker merparten (65 procent) av produktionen utanför storstadskommunen. Inte minst i skärgården utgör dryckesproducenterna en viktig livsnerv. Här hittar vi exempelvis Långviks Krydderi och Handel på Möja, Adelsö bryggeri på Ekerö, Värmdö Bryggeri på Ingarö och Waxholms bryggeri på Rindö.
Att sälja via Systembolaget är ofta väldigt svårt
Merparten av dessa producenter är småföretagare med knappa marginaler i en bransch som kräver stora och långsiktiga investeringar i exempelvis maskiner och odlingsmark. Samtidigt är det förbjudet för dessa producenter att sälja sina produkter direkt till kunderna. Att sälja sina produkter via Systembolaget är ofta väldigt svårt för småskaliga tillverkare eftersom bolagets urval främst grundas på produkternas avsättningsmöjligheter. Därmed gynnas främst väletablerade produkter med en mer storskalig produktion.
Vi har alltså drygt 700 småföretagare, varav en stor andel i glesbygdskommuner, som missgynnas av dagens lagstiftning. Det är dags att regeringen levererar på sitt vallöfte om att värna landsbygdsutveckling. Då måste småskaliga producenter på landsbygden befrias från alltför hårda och oproportionerliga regler.
Regeringen och ansvarige ministern Jacob Forssmed (Kd) verkar nu oroliga att förslaget i utredningen om gårdsförsäljning skulle äventyra alkoholmonopolet och att det skulle strida mot den konkurrensneutralitet som råder på EU:s inre marknad. Men det faktum att EU-domstolen accepterar småskalig gårdsförsäljning i Finland jämte landets alkoholmonopol borde vara en tydlig fingervisning om att detsamma skulle gå att genomföra även i Sverige. Den finska modellen bör kunna ligga till grund för en prövning av förutsättningarna för gårdsförsäljning även i Sverige. Fungerar det i Finland förtjänar de svenska producenterna och konsumenterna att vi försöker.
Svik inte väljarna
Vi anser att konkurrenslagstiftningens utgångspunkter bör anses irrelevanta för hantverksmässiga och småskaliga alkoholprodukter där värdet främst är kopplat till dess lokala förankring, dess unicitet och till en upplevelse. Vi anser att det är helt rätt och rimligt att lokalt och småskaligt livsmedelshantverk som skapar jobb, stolthet, sammanhang och matkultur lokalt och regionalt ges fördel i förhållande till stora, internationella superkommersiella producenter. Nu är regeringen svaret skyldig. Kommer ni häva förbudet mot gårdsförsäljning en gång för alla, eller blir detta ännu ett i raden av svek mot väljarna?