Det ser ut som en jättelik hoppborg. Men en närmare titt innanför byggstaketen vid Hökarängens gård, avslöjar att det är annat än luft i de stora gröna tuber som legat där några månader nu.

Längs med sidorna strömmar vatten ut. Vattnet kommer i sin tur från geggiga sedimentmassor som tagits upp från Drevvikens botten.

– Partiklarna stannar kvar på insidan och vattnet rinner ut, förklarar Connie Ekström, platschef på Nyab – en av firmorna som på uppdrag av Stockholm vatten och avfall arbetar med att muddra Drevvikens skärmbassäng.

Bassäng med viktig funktion

Skärmbassängen är belägen mellan Hökarängens gård och Sköndal, vid Hökarängens båtklubb. Inom dess område har fyra stora dagvattenledningar sitt utlopp. Skärmväggarnas uppgift är att stoppa tungmetaller och andra skadliga ämnen i dagvattnet från att spridas vidare ut i Drevviken.

Men nu behöver den femton år gamla skärmbassängen renoveras.

– Samtidigt sugmuddrar vi ut allt sediment som samlats de här femton åren. Vi har muddrat upp 5000 kubikmeter sedan i januari, säger Victor Öhrvall, arbetsledare på Nyab.

5000 kubikmeter sedimentmassor har sugmuddrats upp från Drevvikens botten och pumpats in i tolv tuber på land. Här blir massorna kvar tills vattnet runnit av.

5000 kubikmeter sedimentmassor har sugmuddrats upp från Drevvikens botten och pumpats in i tolv tuber på land. Här blir massorna kvar tills vattnet runnit av.

Johannes Äng

Iskyla och falsklarm

Arbetet har inte varit problemfritt. En stor mängd vass behövde röjas bort och gjorde att muddringen kom i gång senare än beräknat. Varpå kylan i januari gjorde att innehållet i tuberna frös och stoppade upp avvattningsprocessen.

– Tuberna blev som frysta isbitar. Det var 17 minusgrader som kallast. Vi tappade säkert två veckor på det, säger Connie Ekström.

Vid ett annat tillfälle kom polis och räddningstjänst farande. En privatperson hade slagit larm om att en grävmaskin gått genom isen.

Det var i själva verket mudderfarkosten Big Float – en grävmaskin på pontoner som flyter alldeles utmärkt.

Victor Öhrvall, Connie Ekström och Viktor Hildebrandt från Nyab och Gävleborgs sjösanering framför pontongrävaren Big Float, byggd för sanering i vatten.

Victor Öhrvall, Connie Ekström och Viktor Hildebrandt från Nyab och Gävleborgs sjösanering framför pontongrävaren Big Float, byggd för sanering i vatten.

Johannes Äng

Tuber ligger kvar till i maj

När Mitt i är på besök är upptagningen av massor avslutad. Nu pågår arbetet med att lägga ut 591 meter nya skärmväggar som sedan ska fästas till botten med hjälp av tyngder.

När det är klart kan Hökarängens båtklubbs brygga snart bogseras tillbaka till sin ordinarie plats. Nu ligger den en bra bit ut i viken.

Uppe på land återstår en hel del arbete. Massorna behöver vattnas av ytterligare för att inte väga för mycket när de fraktas bort.

– Sen kommer vi att göra hål i tuberna och gräva ur dem, lasta upp på lastbilar och köra bort. Vi kommer även att sanera det översta lagret av markytan under, säger Connie Ekström, ifall någon skulle vara orolig för föroreningar.

Geotextiltuberna är särskilt gjorda för att partiklar ska stanna kvar på insidan och vatten ska rinna ut.

Geotextiltuberna är särskilt gjorda för att partiklar ska stanna kvar på insidan och vatten ska rinna ut.

Johannes Äng

Oväntat rent

Apropå föroreningar: De prover som har tagits på muddermassorna har varit goda nyheter.

– De har innehållit mindre halter av tungmetaller och andra skadliga ämnen än vi trodde, berättar Per Lefvert, byggledare på Stockholm vatten och avfall.

Ändå klassas massorna som farligt avfall och måste deponeras. Per Lefvert räknar med att det kan dröja till i maj innan allt är bortfraktat från arbetsytan vid Drevviken.

– Då får vi hoppas att det är torrt nog så vi har råd att köra bort det. Tonpriset för att ta hand om de här massorna är enormt, säger han.