Foto: Folket bio

Bio åt folket sedan 1973

✰ ✰  Folkets Bio fyller fyrtio bast och verkar må bättre än någonsin. Trots monopol, hemmabiografer och datorer. Nu vill man sätta upp fler dukar i stan.

  • Publicerad 13:30, 5 apr 2013

Med sjutton biografer i hela landet är 40-årsfirande Folkets Bio fortfarande en stark kraft att räkna med. Tillsammans med sin regissörskollega Ulf Berggren grundade Stefan Jarl kulturföreningen som ett sätt att få upp film som inte producerats av de stora mainstreambolagen på dukarna, en förlängning av distributionsföreningen Filmcentrum som man var med och startade några år tidigare. Stefan Jarl berättar:
– Vi hade startat Filmcentrum för att få ut våra filmer, i första hand kortfilmer till föreningslivet. Det var en icke-kommersiell distribution. Men vi ville också komma åt den vita duken på de ”riktiga” kommersiella biograferna för att nå biopubliken. Men de kommersiella biograferna var inte intresserade av våra filmer så vi var tvungna att ha en egen distribution så att vi kunde få in pengar att göra nya filmer för. Det var ju så att den amerikanska filmen dominerade biograferna redan då och det var den som drog in de stora kassorna.

Filmfinansiering
Folkets bio byggde upp biografer runt Sverige och hade möjlighet att växa, bland annat tack vare pengar från Stefan Jarls dokumentär ”Ett anständigt liv”. Än i dag visas Jarls filmer nästan uteslutande på Folkets Bio.
Katrina Mathsson har varit delaktig i kulturföreningen i trettio år och fungerar i dag som Folkets Bios verksamhetsledare. Hon tror att satsningen på barnfilm, dokumentärer och smalare filmer som aldrig haft en chans hos de stora kedjorna varit ett framgångsrecept. Samtidigt har teknikens framfart gett föreningen utökade möjligheter.

Når en bredare publik
– Det är en enorm skillnad. Med digitaliseringen når vi en mycket bredare publik, fler ställen mycket snabbare än tidigare. Då hade vi kanske en eller två kopior och det tog ett år innan de hade valsat runt i Sverige. Men den mest påtagliga förbättringen av situationen är inspelningsmöjligheterna. Det är enklare och billigare att producera film, säger Katrina Mathsson som pekar på en annan viktig förklaring till föreningens fortlevnad.
– Att skapa en personlig och social mötesplats på biograferna har varit ett vinnande koncept.  Vi har satt filmen i ett sammanhang tack vare publiksamtal, kaféer och restaurang i biografen, säger hon.
I Stockholm har man bara haft en biograf i taget. Man höll till på Högbergsgatan, Östgötagatan och Vegagatan innan de tog över Zita på Östermalm 1993 som de byggde ut. Men man vill växa i huvudstan.
– Man ska man inte sticka under stolen med att vi tittar på Södermalm, där finns det utrymme för en biograf till, säger Katrina Mathsson.   
Så, har ni en 40-årskris eller är ni en 40-åring som trivs?
– Vi mår väldigt bra och ser fram emot fyrtio år till. Vi visar att man kan bygga en verksamhet på en idé som är betydligt bättre än de med kommersiella vinstintressen. Vi finns ju kvar när andra fått lägga ner.

Folkets bios historia

1973. Grundas av regissörerna Ulf Berggren och Stefan Jarl för att visa film som de stora kedjorna ratar. De första fem åren huserar man på Högbergsgatan 73.
1978-1982. Man lämnar Söder och har i stället ambulerande verksamhet, bland annat på Focus i Hagsätra och på Jarlateatern.
1979. Stefan Jarls dokumentär ”Ett anständigt liv” visas på Folkets Bio och gör succé. Pengar kan satsas på utbyggnad.

1982. Föreningen inser att man behöver något eget och bygger om en gammal kromverkstad till biograf på Vegagatan i Vasastan. Två salonger, en med 20 sittplatser och en med 75, byggs. 

1993. Man lämnar Vegagatan och tar över gamla porrbiografen Zita på Birger Jarlsgatan 37 där man inrymmer tre salonger samt restaurangen Babs Kök & Bar.

2013. 40 år. Fler satsningar väntas och föreningen tittar på möjligheten att öppna en helt ny biograf på Södermalm den dagen man hittar en lämplig lokal.

Visa merVisa mindre