En Birkenstock-sandal, Titanic. Och dockor av vänner, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Alltihop har Elisabeth Leopoldh, 77, virkat med sina flinka händer, hemma på trygghetsboendet Solhälla i Åkersberga.
Virkningen får upp henne ur sängen
Stickat och virkat har hon gjort hela livet. Men det var först när pandemin startade som hon gjorde slag i saken och började virka mer avancerade saker, som dockor och leksaker.
– Trots pandemin känns det roligt att gå upp varje morgon, för jag vet att jag har min virkning, säger hon.
Det första försöket sitter i soffan – Elisabeths barnbarn, barnbarnsbarn och deras katt. På en hylla i köket står ytterligare släktingar som visar att hon utvecklats rejält under de två år som pandemin pågått. Dockorna är baserade på foton och är detaljerade ända ner till enskilda smycken och glasögon!
– Eftersom jag inte får träffa min släkt så får jag ha dem lite nära i alla fall, säger Elisabeth och skrattar.
Tycker de inte att du är stollig?
–Nej, de tycker att det är roligt!
Jobbar framför tv:n
En normal dag går Elisabeth upp, äter frukost, knäpper på tv:n och sätter sig direkt med sin virkning. Så håller hon på i flera timmar.
Mest gillar hon riktigt svåra utmaningar, som att virka olycksfartyget Titanic eller när hon gjorde barnbarnsbarnet Charlies amerikanska fotbollsidol Tom Brady och Nalle Puh och hans vänner.
– Nalle Puh, Tiger, Ior och Nasse var jobbiga att göra. De var rätt stora och det var rätt mycket böjar på dem, berättar hon.
– Bara att göra Ior tog säkert tre veckor.
För att allt ska bli rätt använder hon bilder hon hittar på nätet, bland annat på Pinterest. För exempelvis kuddar använder hon mönster. Dockorna gör hon däremot på fri hand. Hon börjar med huvudet. Med tiden har hon lärt sig hur hon ska göra för att ge dockorna lite ansiktsdrag.
– Jag vet inte varför det passar mig så bra att virka. Förr har jag mest stickat, säger hon
Tittar man sig omkring i Elisabeths lilla lägenhet ser man hennes handarbeten överallt, från jul- och luciafigurerna på bordet till sybehörskorgarna på golvet som givetvis också de är virkade.
Totalt har det under pandemin hunnit bli runt 160 virkningar och stickningar, men då är även en del mössor, schalar och halsdukar inräknade. Det mesta ger hon bort till släktingar och vänner.
Vilket moment är roligast?
– Det allra roligaste är att börja på en ny nalle, kudde eller docka. Sedan är det förstås roligt att se det färdiga resultatet också.
Just nu håller Elisabeth på med en ”temperaturfilt”. Varje dag virkar hon tre rader på filten. Vilken färg garnet ska ha bestäms av dagens utetemperatur.
Vem ska få den?
– Det vet jag inte än. Det kanske blir jag själv. Haha!