Arbetet med den regionala cykelplanen ska nu växlas upp. Ett cykelvägnät på 80 mil ska täcka och binda ihop länets delar till 2030. Men trots att planen funnits sedan 2014 har bara 16 mil blivit klara.
– Ska vi nå målet är den helt avgörande frågan att vi har tillräckligt bra cykelvägar som binder ihop Stockholmsregionen över kommungränserna. Idag är bara cirka 20 procent av det regionala cykelnätet färdigställt till god standard, och vissa delar existerar inte över huvud taget. I den här takten kommer cykelnätet vara helt färdigbyggt tidigast år 2040. Det behövs breda insatser för att öka utbyggnadstakten, säger regionrådet Gustav Hemming (C).
Stråk till city prioriteras
Tanken är att en av fem resor i länet ska göras med cykel år 2030. Och då måste det vara smidigt och säkert att ta sig fram. Cykelvägnätet ska vara en slags "motorväg" för cyklister.
Nu har en reviderad cykelplan tagits fram och skickats ut på remiss till kommunerna, Trafikverket och till regionens trafikförvaltning, i syfte att påskynda utbyggnaden.
De stråk med högst potential för cykling, in och ut från city, föreslås få högsta prioritet. Dit hör Västerhaningestråket, Södertäljestråket, Hässelbystråket, Solnastråket, Märstastråket, Täbystråket och Värmdöstråket.
Därefter vägar på tvären nära de centrala delarna, som Essingestråket, Bällstastråket och Hjulsta-Bergshamrastråket, och sedan vägar mellan de regionala stadskärnorna.
Skyltar och service
Skyltningen lyfts också fram, dels vägvisning med avståndsangivelser, men också servicestationer för cykel, offentlig konst vid betydande platser samt tydliga kopplingar till kollektivtrafiken.
Och precis som för den som åker kollektivt ska cykel finnas med i reseplaneraren, och det ska finnas digital information om cykelpumpar, laddstationer för elcyklar och störningar som vägarbeten och underhåll.
Krävs statliga pengar
Men även om bara 20 procent av cykelvägnätet är utbyggt så är inte 80 procent väglöst land. Där finns ofta cykelbanor, men av varierande kvalitet.
Förhoppningen är nu att väghållarna, kommunerna och Trafikverket, ska ta nya tag och avsätta pengar för att bygga ut cykelvägnätet.
– Det krävs även att staten är med på tåget, då de medel som idag finns tillgängliga för cykeln är långt ifrån tillräckliga. Att hävda att utbyggnad av cykelstråk är dyrt, är rent felaktigt i det långa perspektivet. Även vid kraftiga fördyringar är cykelinvesteringar samhällsekonomiskt effektiva, säger Gustav Hemming.