Det är främst äldre som utsätts genom att via telefonsamtal lurats att föra över pengar, lämna ut bank-ID eller kontokortsuppgifter till främlingar som inte sällan utger sig för att komma från exempelvis inkassobolag, banker eller butiker.
– Förut sa de att de ringde från Svea inkasso och nu har det varit Elgiganten, säger Marie–Louise Mattsson, Ekerös kommunpolis.
Händelserna är inget nytt och förekommer även i stor utsträckning i grannkommuner och andra delar av Stockholm.
– Det kommer i skov och vi har haft det en del tidigare i vår. Nu har det varit extra mycket på Ekerö, säger hon.
Kraftigt ökning
Det har varit en rejäl ökning sedan i fjol. Enligt polisens statistik för lokalpolisområde Vällingby anmäldes 73 fall mellan den 1 januari och den 20 april (se faktaruta). Samma tidsperiod i fjol anmäldes 26 fall.
Enligt polisen är snittåldern på de drabbade 83 år. För Ekerös del är det främst i tätorten Ekerö det förekommit.
– De flesta drabbade är födda sent –20-tal, –30-tal och tidigt –40-tal. Framför allt drabbar det kvinnor. I vissa fall ser vi även att man åker ut och besöker de äldre. Då vill man inte åka så långt, säger Marie–Louise Mattsson.
Varför metoden med telefonbedrägerier har blivit allt vanligare har polisen en teori om:
– I och med pandemin har det varit ett bra sätt att nå fram till folk och lura dem på pengar.
Förebyggande insats
Marie-Louise Mattsson berättar att det kan röra sig om riktigt stora belopp som de drabbade blir av med.
– I vissa fall har det varit hundratusentals kronor.
Hon ser svårigheter i att få de utsatta att lägga på, trots att de fattar misstankar.
– Vi vill att det ska ringa en klocka om någon ringer och vet en massa saker om dig. Men det kan vara svårt när de som ringer ofta är hövliga och vänliga. Då kanske man luras under samtalets gång och blir manipulerad även om man vet att man ska lägga på.
För att undvika en fortsatt utveckling har polisen nu riktat in sig extra mycket på att nå ut med information till potentiella offer och deras anhöriga.
– Vi jobbar brottsförebyggande. Dels försöker gå via lokaltidningar, vi vet att många äldre läser papperstidningen. Sedan skickar vi ut information till kommunen som skickar vidare till hemtjänst och boenden, säger Marie-Louise Mattsson.