Andra boken. Sara Heyman har skrivit om Högerns första kvinnliga riksdagspolitiker, 100 år efter att hon och fyra andra röstades in som första kvinnor i riksdagen. Foto: Kristina Bergmark

Vällingbyförfattare vill berätta om den motvilliga feministen

Doldisen Bertha Wellin ledde under början av 1900-talet landets sjuksköterskeförening , levde med en kvinna – och företrädde ett parti som varit emot kvinnlig rösträtt. I en ny bok vill Sara Heyman förstå henne bättre.

  • Publicerad 16:40, 16 feb 2021

Hon brann för sjuksköterskeyrket på sitt vis

Öländskan Bertha Wellin kom till ett Stockholm med knappt 300 000 invånare. Året var 1895 och hästkärror dominerade stadsbilden.

Gatorna saknade stenläggning och utanför husen låg kol och ved som skulle värma bostäderna.

Partiet hade varit emot kvinnlig rösträtt

Bertha Wellin kom att utbilda sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet på Norra Djurgården och blev en centralgestalt inom vården.

1921 valdes hon in i riksdagen som första kvinna för Högerpartiet – ett parti som hade varit emot kvinnlig rösträtt.

– Det gjorde Bertha Wellin extra intressant i mina ögon. Hon har funnits i bakhuvudet sedan jag läste om henne för första gången, säger Sara Heyman.

När hon kom in i riksdagen var Bertha Wellin redan varm i kläderna i rollen som ordförande för nationella sjuksköterskeföreningen.

Ville inte lyfta lönerna

Men från kvinnorörelsen tog hon avstånd under hela sin karriär. Varken löner eller arbetstidsregler ville hon diskutera. Yrket var hennes kall.

– Hon brann för sjuksköterskeyrket på sitt vis, säger Sara Heyman.

Samtidigt ansåg Bertha Wellin att sjuksköterskor skulle sluta niga och hon föreslog tidigt särbeskattning, vilket senare under seklet skulle få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden.

Andra boken. Sara Heyman har skrivit om Högerns första kvinnliga riksdagspolitiker, 100 år efter att hon och fyra andra röstades in som första kvinnor i riksdagen. Foto: Kristina Bergmark

– Det har krävts en bok för att beskriva henne. Hon blev för gåtfull och spännande för mig att släppa, säger Sara Heyman.

Hur skulle du beskriva henne?

– Motsägelsefull. Men samtidigt oerhört konsekvent, på något konstigt vis. Normbrytande på flera sätt.

Bertha Wellin var uppseendeväckande lång. Håret höll hon kortklippt och hon beskrevs som manhaftig. Fram till sin död 1951 levde hon med en annan kvinna.

"Var före sin tid"

De hade en hyresrätt på fattiga och bullriga Dalagatan i Vasastan, nära nybyggda Matteus kyrka.

– Hon var före sin tid på många vis. Homosexualitet var ju förbjudet. En sjukdom, säger Sara Heyman.

Såg hon själv motsägelser?

– Hon betraktade sig nog inte själv som motsägelsefull. Hon ansåg nog att hon var konsekvent. Och följer man hennes resonemang kan jag nog hålla med om det.

Om Sara Heyman

Ålder: 40.

Bor: Vällingby.

Yrke: Journalist på Dagens Medicin, författare och sjuksköterska.

Aktuell: Med "Den motvilliga feministen", som släpps 8 mars.

Tidigare skrivit: "Sjukt, syster!" (2018), om svenska sjuksköterskan i historien och bakgrunden till dagens sjuksköterskebrist.

Visa merVisa mindre

Spanska sjukans framfart tas upp

I Sara Heymans bok får läsaren även läsa om hur Spanska sjukan slog mot huvudstaden. Pandemin var som svårast under 1918-1919 och uppskattas ha skördat över 38 000 dödsoffer i landet. Den slog hårdare mot unga vuxna än vad coronapandemin gjort och många sjuksköterskor dog.