Valet närmar sig och dödsskjutningarna i Stockholmsområdet slår nya, dystra rekord. Samtidigt pågår ett krig inom politiken om vems fel det är – och vilket parti som står för de bästa lösningarna.
Inte bara på justitieminister-nivå – utan även ute i kommunerna.
Vad är det som behövs mest – hårdare tag eller mer sociala satsningar? Och hur stor skillnad gör det egentligen vem som styr i kommunen?
Under årets första fem månader inträffade 47 skjutningar i region Stockholm, varav 13 med dödlig utgång.
”Ett tydligt misslyckande”, slog Stockholms oppositionsledare Karin Wanngård (S) fast redan i höstas och anklagade M-styret i Stadshuset för att ha skurit ner på både skolan och socialtjänsten för att istället prioritera skattesänkningar.
S framställer sig i dag som garanten för att det blir både hårda och mjuka satsningar mot gängkriminaliteten.
”Där skiljer vi oss från högern. De bryr sig bara om själva brottsbekämpningen”, hävdade justitieminister Morgan Johansson (S) nyligen.
Men Moderaterna, som gärna profilerar sig med tuffa tag, går inte alls med på att de därmed skulle försumma de sociala aspekterna:
– Nej tvärtom. Vi har höjt skolpengen och satsat över en miljard på socialt förebyggande, svarar Anna König Jerlmyr (M) finansborgarråd i Stockholm.
– Och det var under min tid som socialborgarråd som vi började arbeta med att föra skolan närmare socialtjänsten för att fler elever skulle klara kunskapsmålen, tillägger hon.
Runt om i länets kommuner grälar majoritet och opposition på samma sätt om vems skolbudget och vems trygghetspaket som smäller högst.
För även om lagar, polisbudgetar och straffskalor beslutas i Riksdagshuset är det ute i kommunerna som viktiga pusselbitar i det brottsförebyggande arbetet läggs – i skolor, genom föräldrakurser, sociala insatsgrupper och läxhjälpsprojekt.
– Det finns nyansskillnader i vad man laddar i begreppet ”förebyggande” med, säger kriminologen Klara Hermansson vid Stockholms universitet, som studerar partiernas kriminalpolitik.
Moderaterna pratar mer om att låsa in gängmedlemmar som det mest förebyggande på kort sikt, framhåller hon.
– Men alla är egentligen överens om att det behövs både satsningar på polis och det socialt förebyggande.Och på lokal nivå är de politiska skillnaderna ofta mindre än på riksnivå, säger Klara Hermansson.
I Rinkeby folkets hus, en tisdagkväll i maj, berättar en fritidsklädd Anders Djurestad, chef för Järva lokalpolisområde, inför en hörsal full av lokala invånare om de positiva tecken han ser i stadsdelen.
– I Järva har vi vänt trenden. Vi hade ingen skjutning i gängmiljö mellan sista augusti och sista januari. De senaste månaderna har ingen dödats och vi blir allt bättre på att klara upp de mord som skett, sa Anders Djurestad.
En viktig orsak, menar han, är den nära samverkan som byggts upp mellan polisen, socialtjänsten, skolan och kriminalvården. Det samarbetet vill nu samtliga partier bygga vidare på.
I samma panel i Rinkeby berättar skolborgarrådet Jan Jönsson (L) om framgångarna med att höja resultatet i Järvas kommunala skolor.
– För fyra år sedan var det bara hälften som klarade behörigheten till gymnasiet. 2021 låg det på 80 procent och inför det här läsåret ser det ut att ha stigit ytterligare, säger Jan Jönsson.
Att skolresultat är den viktigaste skyddsfaktorn mot utanförskap och kriminalitet skriver alla partier under på. Både S och M vill sprida den lyckade Järvamodellen till fler stadsdelar.
I Stockholm går S till val på att satsa ännu mer på skolan – bland annat med tvålärarsystem, gratis fritidsklubbar och särskilda undervisningsgrupper för elever med bokstavsdiagnoser.
I Botkyrka – en annan kommun som drabbats svårt av gängskjutningar – är kommunstyrelseordföranden Ebba Östlin (S) övertygad om att S-politiken är överlägsen Moderaternas när det gäller att förebygga våld och kriminalitet.
– Det är vi som har tagit initiativ till alla avgörande satsningar på våldsprevention i skolorna, som ökar både tryggheten och skolresultaten. Moderaterna stödjer det här, men de kommer inte med några egna förslag, säger hon.
Oppositionsledaren i Botkyrka Stina Lundgren (M) lyfter fram Moderaternas motstånd mot fritidsgårdar för äldre tonåringar – som hon menar utgör rekryteringsgrund för kriminella.
Men hon medger att det finns samsyn kring mycket av det förebyggande arbetet lokalt.
– När det gäller de här frågorna tycker jag att vi kunde samarbeta över blockgränserna. Man gör det i Södertälje och det fungerar bra, säger Stina Lundgren.
https://www.mitti.se/nyheter/mitt-is-bevakning-av-valet-2022/repvdd!2V7GdXAfhlpHhmBhNJcW2Q/
Sedan 2018 har både polisen och kommunerna utvecklat nya arbetssätt för att motverka gängkriminaliteten. Ungdomar i gängmiljön kan kartläggas och punktmarkeras på ett annat sätt tack vare ökat samarbete mellan polis, socialtjänst och kriminalvård – ofta också med skolor och föreningsliv.
Helt avgörande är att polisen kan bygga långsiktiga, lokala relationer, understryker Camila Salazar Atías, kriminolog och gängexpert vid Fryshuset.
– Poliserna måste bli ett med stadsdelen. Oavsett om man kallar det Trefas eller GVI (se faktaruta) måste man veta vilka de kriminella personerna är. När relationer och kunskap om nätverk saknas riskerar befolkningen att drabbas orättvist vilket i sin tur skapar brist på tillit, säger hon.
Poliskommissarie Pontus Enbom är samordnare för det brottsförebyggande arbetet i regionen. Lokal samverkan är A och O, framhåller han.
– Man måste jobba väldigt mycket med de bakomliggande orsakerna. Våra barn och ungdomar måste tidigt få bra förutsättningar att klara skolan, få ett jobb och känna att de betyder någonting, att de kan påverka. Och då är andra aktörer är minst lika viktiga, säger han.
Vilka resultat tror du på de närmaste 3-4 åren?
– Det är svårt att sia. Vi inom polisen gör vad vi kan för att involvera det övriga samhället, föreningar och föräldrar, för att stärka den kollektiva förmågan som är helt avgörande. Det här att man bryr sig om varandras barn, som vi också ser att man gör på många platser.
Du låter ändå lite optimistisk?
– Ja, jag tänker till exempel den mobilisering av boende vi har sett i både Järva och Skarpnäck. Tiden är förbi när man lägger över allt enbart på polisen. Man förstår att man måste lösa det här tillsammans, säger Pontus Enbom.
https://www.mitti.se/nyheter/mitt-is-bevakning-av-valet-2022/repvdd!2V7GdXAfhlpHhmBhNJcW2Q/