"Jag gillar Piloten och särskilt karaokekvällarna. Folk är uppklädda, äter pizza och sjunger. Men jag har varit här så mycket sedan jag flyttade till Skarpnäck för fem år sedan så nu åker jag hellre till Högdalen eller Bredäng.
Mitt projekt Suburbia–Stockholm började redan när jag kom till Sverige 1980 och åkte ut till Oasen i Rågsved där punkband som Ebba Grön spelade. Jag blev fascinerad av energin och kraften, precis som jag blir i dag när jag besöker skejtrampen i Högdalen eller Snösätra.
Jag gillar människor. Det var därför jag blev fotograf, även om jag snarare ser mig som vagabond. När jag kom till Sverige plockade jag bara upp en kamera och fotograferade på känsla. Jag kunde ingenting men skapade en egen stil.
På DN:s kulturredaktion fotograferade jag skådespelare, musiker och författare. Själv kom jag inte från någon kulturell miljö alls, jag var ju från en fiskarfamilj. När jag skulle träffa Ranelid eller Tranströmer fick jag läsa på innan, jag visste knappt vilka de var.
Under pandemin fick jag plötsligt tid till efterarbete och nu har jag fem böcker som är klara att ges ut. Bland annat ”Northern silence” som jag började med 1984 i Nordnorge, och ”Arctic grit” som tog mig till vodkafester i Sibirien och konstiga typer i finska byar.
Ett annat bokprojekt är ”Soma” som bygger på bilder från när jag var fotograf på subkulturella klubbar i Stockholm. Det handlar om transformering av kroppen: tatueringar, piercings, annorexi... All kroppsförändring.
Mycket i mitt arbete handlar om tajming och förtroende. Man måste också lära sig koderna och kan inte ta 15 bilder med blixt, då åker man på en snyting. Det har förresten hänt att jag fått stryk för att folk tror att jag är en civilare.
Suburbia-Stockholm har jag jobbat med sedan 1980. Det är ett långt tidsperspektiv men samtidigt plåtar jag likadant i dag som jag gjorde då. Droppar någon mig i Sibirien tar jag samma bild som på Lidingö.
Tajmingen och reaktionsförmågan är sämre i dag, men jag kommer nog fotografera tills jag stupar. Ivern och energin ökar bara hela tiden.”