Nu ökar behovet av beredskap i snabb takt och frågan är hur fort myndigheternas kvarnar hinner mala.

Förra året lämnade Jordbruksverket en rapport till regeringen som föreslog att företagen, till exempel Lantmännen, själva ska beredskapslagra spannmål – en råvara som antas få stor betydelse för att hålla oss mätta eftersom det är enkelt att lagra samtidigt som närings- och energiinnehållet är högt.

Ska vara klart i år

Sedan dess har de tillsammans med Livsmedelsverket fått i uppdrag av regeringen att etablera beredskapslager för livsmedel.

Men det tar tid.

Just nu utreder Jordbruksverket hur beredskapslagren ska se ut. Upphandling, kontroller, vilka krav som ska ställas på säkerhet och kvalitet liksom hur organisationen ska se ut ska analyseras. Utredningen ska vara klar i år.

Något regeringsbeslut finns ännu inte om det alls ska finnas beredskapslager av spannmål, insatsvaror eller båda delarna. Inte heller av hur länge lagren ska räcka.

"Givet att vi får ett regeringsbeslut och att lagstiftningen blir klar 2025, kan Jordbruksverket börja köpa upp lagren tidigast i början på 2026", skriver beredskapshandläggare Saranda Daka på Jordbruksverket i mejl.

Oklart om ansvar

Och vem som ansvarar för att stockholmarna ska få mat vid kris eller krig är inte helt tydligt.

–  Det är tyvärr inte så enkelt som man kan tro, säger Christina Rehnberg, som samordnar arbetet med livsmedelsberedskap på Länsstyrelsen i Stockholm. Det är ett gemensamt ansvar. Från individen, som ska klara sig själv i en vecka med mat och vatten, till kommunen, myndigheter och företagare.

I februari hålls ett möte om spannmålssilon i Frihamnen där länsstyrelsen, Lantmännen, Stockholms Hamnar, distriktsstyrelsen för Lantmännen Uppland och enskilda lantbrukare medverkar.