Sedan 2009 har Martina Kiibus haft gratis naturguidningar i Tyresö. Så också nu.
Men när coronapandemin slog till skapade hon guidematerial för den som på egen hand vill ge sig ut och upptäcka naturen, med hjälp av hennes kunskap.
– Det finns otroligt fin natur i Tyresö. Det ska vara lätt att ta sig ut och lärorikt. Jag vill ge en skjuts på vägen, säger Martina Kiibus.
En av slingorna går via Gammelström runt Tyresö-Flaten. Vi möts vid parkeringen vid hundängen.
Dött sprudlar av liv
Martina känner på ett gammalt träd.
– Det är dött men inuti sprudlar det av liv och insekter. Här genom hålen har skalbaggarnas larver tagit sig ut. Att döda träd inte tas bort är en förutsättning för en rikare skog.
Hon går ner mot Tyresö–Flatens strand. Där växer kattfot.
– Det är en växt som är knuten till hagmarker och blir en allt ovanligare syn.
Vi går längs med Gammelström. Ovanför oss på bergskrönet gömmer sig en försvarsmur från början av 1900-talet.
Vid bron över strömmen stannar Martina. Ån slingrar sig och kantas av mäktiga alar som sträcker sina rötter ner i vattnet.
– Jag tycker så mycket om den här platsen. Jag får en känsla av mangroveträsken.
Strömmen är del av ett stort vattensystem som heter Tyresån som börjar i Gömmaren och sträcker sig ut till havet, berättar Martina.
På andra sidan bron kliver vi in i Tyresta naturreservat som djupare in övergår till nationalparken.
Typisk Tyresta-mossa
Vi hör en spillkråka – en rödlistad hackspett.
Martina stannar och tittar ner bland mossarna. Hon tar upp en av dem: kammossan.
– Den är typisk för lite äldre skog som den som finns i Tyresta.
Den som går vidare kommer att passera många slags naturtyper. Hon tycker slingan är typiskt för det som utmärker Tyresös natur.
– Tyresös natur är varierad, kuperad och rik på sjöar. Här går du genom Tyrestas gammelskog och lavklädda hällmarker och får se sjöarna och uppleva öppnare kulturlandskapet.
Ett stycke kulturhistoria finns här också i ruinerna från Uppsätra torp. Torpet byggdes i mitten av 1600-talet av en dräng som arbetade vid krutbruket i Wättinge där Nyfors ligger i dag.
Nu i coronatider har Martina märkt att fler söker sig ut i naturen i Tyresö.
– Det är mycket större tryck. När jag släpper en guidning som jag håller i är det nästan som en rockkonsert. Den blir fullbokat direkt.
Vilka är dina smultronställen?
– Jag har så många! Jag tycker Alby bortom friluftsområdet är underskattat, där får jag lite vildmarkskänsla. Jag tycker om släta isslipade klippor som vid Dyviks lövängar, men också hällmarker med tjocka lavtäcken som vid Telegrafberget.
Hon tycker att skogen är som finast på hösten.
– Luften är klar, mossan fuktigt grön och trädens färger starka.