En förälder har anmält Aspuddens skola till Integritetsskyddsmyndigheten, på grund av de 49 bevakningskameror som finns där. Skolan är en F9-skola med cirka 1 100 elever. Foto: Maja Brand

Uppmaning om att anmäla skolor

Tusentals elever kameraövervakas varje dag i skolor i Hägersten-Älvsjö. Frågan är om det alltid sker enligt reglerna. – Det pågår troligen en hel del tveksam kameraövervakning i landets skolor, säger Jenny Bård, jurist på IMY.

  • Publicerad 06:40, 26 apr 2021

Det krävs allvarliga incidenter för att det ska vara motiverat att sätta upp kameror.

Aspuddens skola har blivit anmäld till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Anmälare är en förälder som är bestört över att 49 kameror filmar elever och personal. Föräldern anser att barnens integritet kränks och vill att myndigheten prövar om bevakningen är laglig.

Rektorn Katrin Burström har inga synpunker på anmälan men menar att kamerorna, som sattes upp 2014 och 2017, fyller en viktig funktion.

– De finns främst i förebyggande syfte och det är vår upplevelse att det bidrar till tryggheten. Få föräldrar eller elever har synpunkter på dem, säger rektorn.

Nu är Aspuddens skola inte den enda med kamerabevakning. Mitt i har frågat alla 37 grundskolor i Hägersten-Älvsjö stadsdel om de har bevakningskameror. Åtta kommunala och en fristående skola svarade ja (värt att notera är att många av de fristående skolorna är betydligt mindre än de kommunala).

Mälarhöjdens skola är en av stadens största, med 1 200 elever. Här finns ett 20-tal bevakningskameror. Foto: Anna Z Ek

Ingen överblick

Men frågan är om all bevakning sker i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen.

– Det pågår troligen en hel del tveksam kamerabevakning i landets skolor, eftersom huvudregeln är att det inte är tillåtet. Vi vill därför uppmana människor att lämna in klagomål till IMY om kamerabevakning i skolor som verkar otillåten, säger juristen Jenny Bård, som arbetar i IMY:s kameragrupp.

Någon riktig överblick över kamerabevakningen i skolorna finns inte. Orsaken är att skolorna bara behöver söka tillstånd för kameror på skolgården, vid entréer och på vägen fram till rektorsexpeditionen – ytor där allmänheten anses ha tillträde.

Stränga direktiv

För korridorer och klassrum behövs inget tillstånd, men det innebär inte att det är fritt fram. IMY betonar att det måste finnas ett "reellt problem" på platsen och att man inte kan sätta upp en kamera i rent förebyggande syfte. Dessutom ska skolorna grundligt se över andra möjligheter att lösa problemen, innan kameror sätts upp.

– Direktiven är stränga eftersom både barn och anställda är särskilt skyddade i dataskyddsförordningen. Barn för att de är skyddslösa och anställda eftersom de står i beroendeförhållande till sin arbetsgivare, säger Jenny Bård och tillägger:

– Det krävs allvarliga incidenter för att det ska vara motiverat att sätta upp kameror.

I Kämpetorpssskolan finns 55 bevakningskameror, installerade i början av 2020. Foto: Märta Lefvert

Blir kvar i åratal

Flera av skolorna i Hägersten-Älvsjö har satt upp sina kameror nyligen. I januari 2020 installerade till exempel Kämpetorpsskolan 55 kameror i förebyggande syfte i sina nyrenoverade lokaler. Även Blommensbergsskolan fick sina bevakningskameror då, efter flytten till lokalerna i Kilaberg. De sattes upp både på våningsplanen och vid entréerna, för att öka kontrollen över dem.

I andra skolor har kamerorna rullat i åratal. Det kan i sig vara tveksamt.

– Bedömningen av kamerabevakningen ska vara ett levande dokument som följs upp. Har man satt upp en kamera på grund av ett problem ska man inte låta kameran vara kvar år efter år och konstatera att problemet löstes på grund av kameran. Det är inte säkert att det var på grund av den. Det måste utvärderas, säger Jenny Bård.

På Aspuddens skola uppger rektorn Katrin Burström att kamerorna sattes upp på grund av att obehöriga kommit in i lokalerna. Sedan har de alltså blivit kvar, i förebyggande syfte. Under våren ska IMY ta ställning till anmälan. Fälls skolan kan följden bli allt från en varning till en sanktionsavgift.

Skola mot strömmen

Bevakningskamerorna i Hägersten-Älvsjös skolor har satts upp det senaste decenniet. Men en skola går mot strömmen. Det är Johan Skytteskolan. Där installerades kameror i början av 2000-talet, men efter en renovering som var klar 2011 sattes de inte upp igen.

– 2010 satte vi målet att skolan ska vara så trygg som möjligt, utan övervakningskameror. Det handlar om barnens integritet, säger rektorn Stig Gisslén.

Om en skola väljer att ha bevakningskameror tycker han att de ska sitta uppe så kort tid som möjligt.

– Om kameror sätts upp ska de bara vara kvar tills det akuta problemet har lösts. Blir de sittande kvar länge kan de ge en falsk trygghet.

För övervakningskameror inomhus krävs tillstånd men inte för kameror inomhus, utöver vägen till rektorsexpeditionen. Genrebild. Foto: Charlotte Årling

Nio skolor bevakar elever med kameror

Rektorerna för de här nio grundskolorna i Hägersten-Älvsjö stadsdel svarade ja på Mitt i:s fråga om de har kameraövervakning.*

Rektorerna uppger att kamerorna används i förebyggande syfte och för att klara ut incidenter – till exempel hitta skyldiga till skadegörelse, stölder, trakasserier och för att lösa svåra konflikter mellan elever. Över lag betonar man att materialet används sparsamt.

Aspuddens skola: 49 kameror, installerade 2014 och 2017. Orsaken var att obehöriga kommit in. Det har sedan upphört. (F-9-skola med 1 100 elever)

Blommensbergsskolan: Kameror på varje plan och vid in- och utgångar för att inte obehöriga ska komma in. De installerades efter flytten till lokalerna i Kilaberg, i början av 2020. (Ca 600 elever i åk 6–9)

Fruängens skola: Kameror i A-huset där främst mellan- och högstadieelever vistas. (F-9-skola med 670 elever)

Hägerstenshamnens skola: 22 kameror vid in- och utgångar: 9 i S-huset och 13 i J-huset. De installerades i november 2020, efter tre inbrott. (F-6-skola med 550 elever)

Kämpetorpsskolan: 55 kameror – i trapphus, korridorer och allrum. De installerades i den nyrenoverade skolan i januari 2020. (F-9-skola med 580 elever)

Mälarhöjdens skola: Cirka 20 kameror finns installerade sedan drygt fem år. (F-9-skola med 1 200 elever)

Sjöängsskolan: 11 kameror, varav 9 i bruk. De finns i korridorer och i skåphall i skolans A-hus. De sattes upp 2011. (F-9-skola med 800 elever)

Västertorpsskolan: Några kameror finns i korridorerna i en av byggnaderna, sedan "några år". (F-6-skola med 550 elever)

Internationella Engelska skolan Liljeholmen: Kameror installerades 2019 efter flera fall av vandalism. (Årskurs 4–9 med 935 elever) Enda fristående skolan, som svarat jag på frågan.

*Alla 19 kommunala grundskolor svarade på enkäten. 14 av de 18 fristående svarade.

Materialet får sparas i 72 timmar

I Stockholms stad är utbildningsnämnden personuppgiftsansvarig. Det innebär att nämnden har ansvaret att se till att dataskyddsförordningen efterlevs. Samtidigt behöver skolorna inte meddela utbildningsförvaltningen när kameror sätts upp. Rektorerna beslutar själva om det.

Materialet får bevaras i högst 72 timmar, "om det inte innan dess har lämnats över till domstol, polis- eller åklagarmyndighet på grund av misstanke om brott", betonar förvaltningen på stadens webbsida.

Materialet får bara spelas upp när det finns brottsmisstankar och det finns regler för vilka som då får se det.

Visa merVisa mindre

Sisabs termosensorer identifierar ingen

Bevakningskamerorna ska inte förväxlas med de termosensorer (eller värmekameror) som skolfastighetsbolaget Sisab har satt upp på vissa skolfasader.

Termosensorerna aktiveras bara när någon rör sig under dem och visar bara värmegestalter. Det går inte att identifiera personerna men man ser vad de gör.