Det råder stora skillnader mellan kommunerna i hur många av eleverna som går i friskolor, visar en sammanställning som nyhetsbyrån Siren har gjort.
Upplands Väsby har flest i hela landet – hälften av barnen är inskrivna i en friskola. Men i grannkommunen Järfälla ser det helt annorlunda ut. Där går bara 13 procent av eleverna i en friskola. I Sollentuna är motsvarande siffra 27 procent.
Men varför ligger då Väsby i topp i landet? Enligt oppositionsråd Mathias Bohman (S) beror det på att Moderaterna för tio år sedan gjorde omfattande och snabba privatiseringar av förskolan och skolan – av ideologiska skäl.
– I dag har avknoppade enheter sålts vidare till stora vinstdrivande skolkoncerner.
I dag finns tio friskolor och fem kommunala grundskolor i Väsby. Friskolorna har sammanlagt 2 838 elever och de kommunala 2 886 elever.
Stort intresse
Men enligt kommunstyrelsens ordförande, Oskar Weinmar (M), beror det på att intresset för att etablera skolverksamhet från fristående aktörer i Väsby är stort.
– Det är roligt. Väsby växer och skolplatser behövs. Möjligheten att välja en skola som passar det enskilda barnet är något som är viktigt för oss.
Oppositionsråd Mathias Bohman (S) tycker det är bra att Väsbys föräldrar har en valmöjlighet, men tycker att kommunen samtidigt behöver ta sitt ansvar som huvudman för de kommunala skolorna.
– I nuläget riskerar den låga andelen platser i kommunal regi försämrad ekonomi med stora nedskärningar på elevhälsa och kringresurser, vilket innebär sämre likvärdighet och ökad segregation. Det är en allvarlig utveckling.
Men Oskar Weinmar ser ingen större risk med att det höga antalet friskolor påverkar kvaliteten på de kommunala skolorna.
– Nej. Snarare tycker jag att vi har över tid sett hur konkurrensen har lett till att skolorna behöver ”vara på tå” för att upprätthålla kvalitet och attraktivitet. De kommunala skolorna blir bättre av bra fristående alternativ och vice versa.
Blir det mindre pengar till de kommunala skolorna med hög andel friskolor?– Nej, inte i det stora hela och över tid. Ibland kan en nyetablerad skola locka över elever från en annan enhet, vilket påverkar ekonomin en kort period, men skolpengen är lika för alla och baseras på elevantalet på varje enhet, säger Oskar Weinmar.
Men Mathias Bohman är av en annan uppfattning.
– När de kommunala skolorna tappar elever kvarstår kostnaderna medan intäkterna minskar, vilket direkt skapar hål i skolornas budget. Det försämrar även kraftigt kommunens möjlighet till långtidsplanering och positiva samordningsvinster.