
Repetition av Nötknäpparen vid kulturskolan. Fr höger: Hanna Hofdell, Alma Malmsten Bäverstam, Tindra Halén Nelin och Maya Ivars Dynesius. Foto: Åsa Sommarström
Upplands-Bro går mot strömmen – mer pengar till kulturskolan
När kommunerna ska spara krymper budgeten för många kulturskolor i länet. Upplands-Bro går mot strömmen. 2,4 miljoner kronor skjuts till, för att införa kulturcheck.
- Nyheter
- Publicerad 05:00, 2 dec 2019
Hälften av länets 26 kulturskolor får mindre resurser 2020 och drar ner på allt från administration och inköp till lärartjänster, med färre elevplatser som följd. Det visar Mitt i:s kartläggning. Åtta kulturskolor får ökade anslag, som dock gröps ur av höjda kostnader.
Upplands-Bro sticker ut. Här förstärks budgeten med 2,4 miljoner kronor (7,3 miljoner 2019).
– Politikerna skjuter till pengarna för att ett system med kulturskolecheckar ska kunna införas hösten 2020. Det innebär att eleverna får en check, och sedan kan välja om de vill gå någon av kommunens kurser eller om de vill gå en kurs hos en privat utförare, som kommunen har godkänt, säger Hannah Rydstedt Nencioni, kultur- och fritidschef.
Den 18 december har julsagan Nötknäpparen premiär på Ekhammarscenen. Här repeterer kulturskolans elever. ”Det är svårare att uppträda inför en person än inför hundra personer. Det kan låta konstigt men det är så det funkar”, säger Tindra Halén Nelin (tvåa från vänster), som spelar Muskungen.
Övriga är (fr v) Alma Malmsten Bäverstam, Hanna Hofdell, Maya Ivars Dynesius, Filippa Algemo Allerrud och Charlotte Owe. Lärare är Veronica Halén. Foto: Åsa Sommarström
Oppositionen är kritisk
Som Mitt i tidigare rapporterat motiverar kultur- och fritidsnämnden beslutet med att man vill öka utbudet av kurser och öka valfriheten. Oppositionen (S) är dock kritisk och menar att miljonerna i stället borde gå till att öka utbudet i den kommunala kulturskolan och sänka terminsavgiften.
Ett välkommet tillskott är det statliga bidraget från Kulturrådet, (ett bidrag på totalt 100 miljoner kronor årligen, som drogs in i Moderaternas och Kristdemokraternas budget hösten 2018, men som återinförts av S- och MP-regeringen).
– Det är bra att det kom tillbaka. Vi har sökt och fått 148 000 kronor för perioden oktober–mars. Det går till att arbeta med dans i årskurs 2 i Råbyskolan, säger Hannah Rydstedt Nencioni.
Dystrare svar i år
Det är inte bara i Stockholms län kulturskolorna har det kärvt. 40 procent av landets kulturskolor förväntar sig besparingar under de närmsta fyra åren, enligt en enkät som Kulturskolerådet gjorde i början av hösten. Svaren är betydligt dystrare än ett år tidigare, då endast 7 procent befarade åtstramningar.
Förändringen är alarmerande, anser Kulturskolerådets generalsekreterare Torgny Sandgren.
– Det är en allvarlig signal, som hänger samman med att många kommuner går med förlust. Det har i sin tur generellt med demografi att göra. Andelen barn, unga och äldre blir fler medan de yrkesverksamma, som betalar skatt, blir färre, säger han.
”Man väljer att vara någon annan. Plötsligt är det inte svårt att agera inför publik”, säger kulturskoleleven Filippa Algemo Allerrud ( i mitten),under repetitionen av Nötknäpparen på Ekhammarscenen. Hon omges av Maya Ivars Dynesius och Alma Malmsten Bäverstam. Foto: Åsa Sommarström
14 befarar nedläggning
I Stockholms län befarar inga kulturskolor en nedläggning. I riket gör 14 kulturskolor det, enligt enkäten. Torgny Sandgren tycker att en kulturskolelag borde stiftas, för att säkra att kulturskolor finns för alla barn och unga i landet.
– Vi delar kulturskoleutredningens slutsats att en lag vore bra, och driver den frågan. Det är inte rimligt att barns tillgång till en kulturskola är beroende av var barnet bor. Tyvärr är det svårt att hitta en politisk vilja till det, säger han.