Li ”Fölet” Ekman och Ulf ”Hajen” Hannerz är namn som kanske inte ringer bekant för särskilt många idag. Men 1957 hörde de två västerortsungdomarna – hon från Hässelby och han från Södra Ängby – till Sveriges mest omtalade personer.
Bägge blev rikskändisar i det omåttligt populära frågesportprogrammet ”Kvitt eller dubbelt – Tiotusenkronorsfrågan” som 1957 trollband sin publik i det nya spännande medium som kallades television.
Samlades framför ”burken”
Långt ifrån alla hade hunnit (eller haft råd) att skaffa sig en TV-apparat, men kanske kunde man bjuda in sig till någon som hade? Och även om man skulle missa själva sändningen kunde man dagen därpå ta del av kvällstidningarna utförliga rapportering om deltagarna och de dramatiska frågetävlingarna.
Genomslagskraften var enorm. Till och med i Norrland, som inte fick television förrän ett par år senare, följde man dramatiken.
– Jag var liten grabb då och bodde i Östersund, men visste ändå precis vilka ”Fölet” och ”Hajen” var, berättar journalisten Berndt Sehlstedt, numera boende i Vällingby.
För radio- och TV-handlarna i Vällingby innebar det enorma intresset en rejäl skjuts för försäljningen, rapporterade tidningen Västerort.
Väldig summa
De tävlande i Tiotusenkronorsfrågan fick frågor inom sitt specialområde, och den som gick hela vägen vann den för tiden ofantliga summan 10 000 kronor.
Den blott 13-åriga Li Ekman från Hässelby var expert på hästar och klarade varenda fråga från programledaren Nils Erik Bæhrendtz.
När hon skulle ta emot sina pengar och sätta in dem på bankboken vid en ceremoni var ett stort antal nyfikna Vällingbybor på plats.
”Näsorna trycktes platta mot fönstret till Sveriges Kreditbank i T-banehuset”, skrev tidningen Västerort.
Tidningen Västerort rapporterar hänfört om hur Hässelbytjejen Li Ekman, med smeknamnet ”Fölet”, känner på tusenlapparna hon vunnit innan hon sätter in pengarna på bankboken. Från 28 maj 1957. Foto: Tidningen Västerort/Berndt Sehlstedt
Tidningen Västerort/Berndt Sehlstedt
Men den mest klassiska vinnaren av 10 000-kronorsfrågan är ändå Brommabon Ulf Hannerz, 14-årig expert på akvariefiskar. På 5 000-kronorsnivån fick han frågan om vilken av sju namngivna fiskar som hade ögonlock och svarade ”hundfisk”. Men det var fel, enligt domarna, som hävdade att det rätta svaret var ”slamkrypare”.
14-åringen stod på sig, men det hjälpte inte. Han åkte ur tävlingen och nationen var skakad.
”Slamkryparen” föddes
Då trädde experter in till pojkens försvar. Frågan var felställd, och efter en tittarstorm fick han komma tillbaka, och vann då hela tävlingen. Händelsen har gett upphov till begreppet ”slamkrypare” i betydelsen tvetydig och lurig fråga som kan ges olika tolkning.
Inte ens en slamkrypare kunde stoppa Brommapojken Ulf Hannerz, 14, från att hämta ut sin segercheck. Foto: Pressens Bild, 1957
Pressens Bild, 1957
Men hur gick det sedan för de bägge vinnarna?
Jo, Ulf Hannerz fick andra intressen, gjorde akademisk karriär och är numera professor emeritus i socialantropologi vid Stockholms universitet. Li Ekman blev flygvärdinna, gifte sig med en flygkapten och bosatte sig 1967 i USA.
I en artikel i kommande nummer av Hässelby hembygdsblad, som publiceras i slutet av augusti, berättar Berndt Sehlstedt mer under rubriken ”När västerort var bäst i 50-talets TV-succé”.