Göran Magnusson skriver om Tyresös torp och gårdar. Ett av Grändalstorpen syns i bakgrunden. Foto: Sacharias Källdén

Tyresös torparhistoria får nytt liv i Magnussons bok

Nyboda, Krusboda och Petterboda. Namn på bostadsområden i dag, men torp en gång i tiden. I december kommer en bok om Tyresös historia bland torp och gårdar ut.

  • Publicerad 13:07, 6 nov 2020

I Tyresö har det funnits ungefär 140 torp och gårdar.

Skansen i Tyresta naturreservat är ett av dem. Ett stort kastanjeträd breder ut sig vid torpet som numera ägs av Tyresö kommun.

Här vid Grändalssjön har torpet stått sedan 1800-talet och det tillhörde från början Uddby kvarns ägare, berättar Göran Magnusson, en av författarna till den nya boken.

– Tyresö har inte varit ett boendesamhälle utan en av de största industriorterna i länet med de tre fallen vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. De flesta som jobbade vid fallen bodde på torpen och gårdarna, säger Göran.

Barndom på Uddby

Han är uppväxt på en av alla gårdar. Hans föräldrar flyttade till Uddby gård 1929. Det var där under arbetet med skörden som ett intresse började att gro.

– Torparen från Karlberg och den som tidigare arrenderade Rundemars gård brukade hjälpa till vid skörden. De pratade om livet som varit. Min farsa berättade mycket om hur det var i Småland, där han och min mamma kom ifrån. På det sättet växte jag in i det hela, fick uppleva hur det var och höra berättas.

Göran Magnusson är uppväxt på Uddby gård dit hans föräldrar flyttade 1929. Foto: Sacharias Källdén

I flera decennier har han forskat, och samlat in berättelser, som nu har landat i boken Tyresö torp och gårdar. Den ges ut av Kulturhistoriska bokförlaget i samverkan med Tyresö hembygdsförening.

– Vi vill föra fram vår kunskap om Tyresö och försöka få Tyresöborna att lära känna sin hembygd, säger Göran.

Att vara torpare var inte lätt, konstaterar han.

– Det var ett jäkla slit att få i stånd ett torp och sätta ett jordbruk i drift. Det kunde ta 5–10 år. Du kanske behövde torrlägga en mosse med en träspade samtidigt som du jobbade som till exempel dräng från tidig morgon till sen kväll sex dagar i veckan. Dessutom var du tvungen att gå i kyrkan på söndagar. Det fanns inte mycket tid.

Ett av Grändalstorpen. Foto: Sacharias Källdén

En del torp och gårdar finns kvar, till exempel Gammelmyra, Lillström och Rundemars gård. De flesta är dock rivna, men vissa namn lever. Nyboda, Krusboda och Petterboda är exempel på områden döpta efter forna torp.

Kommunen har gett ett bidrag på 320 000 kronor till boken. Kultursamordnare Lena Guthe kallar den efterlängtad.

– Det finns ett stort kunskapshål kring Tyresös historia och framför allt om de enklare miljöerna, säger hon.

Kommunen jobbar med att lyfta fram kulturmiljöer.

I våras skapade Lena Guthe en första pappersguide till Tyresös torp och gårdar. Hon tar också fram informationsskyltar. Till exempel ska en berätta om torpet Ulriksdal som låg på en i dag anonyma gräsplätten nära Tyresö centrum.

Större intresse

Intresset för kommunens historia har ökat markant under senare år, menar hon, både från allmänheten och politiskt håll.

Vad tror du ligger bakom?

– Många människor som flyttade hit på 60-talet har gått i pension och har tid att blicka bakåt. Det finns också ett stort intresse bland nyinflyttade. Att vi är mycket i vår närmiljö i covid-tider ger en ytterligare klo på det hela.

Kommer ut den 8 december

Boken Tyresö torp och gårdar är skriven av Göran Magnusson och Anders Brundin.

Den ges ut av Kulturhistoriska bokförlaget i samverkan med Tyresö hembydsförening och med bidrag av Tyresö kommun och Patrioriska sällskapet.

Den går att köpa i bokhandeln och näthandeln.

Visa merVisa mindre